söndag 16 oktober 2011

18 mil tar nästan exakt 2 timmar att köra!



Ibland är det utförsäljning på kryddor, kryddor som man ändå liksom nästan aldrig använder. Efter att ha rotat lite bland alla burkar insåg man att det nog finns skäl till att just dessa kryddor såldes ut.


Hej hallå, tjabba läget förresten. Solen skiner från en klarblå himmel men termometern visar dyga 7 grader. Kallt som attan faktiskt och snart blir det nog trots allt så att vinterjackan får plockas fram. Men solen skiner ändå.


Helgen har varit bra, och är bra, den är ju inte riktigt slut än. Igår var det allmän samkväm med kända vänner och dagen till ära provades det olika varianter av ölkorv. Inte undra på att man vaknade med munnen hyfsat bedövad av allt från vitlök till chili. Allt annat jag stoppat i munnen idag har liksom inte smakat något alls. Men vi hade trevligt och både öl samt korv gjorde sig väl tillsammans. Jag undrar vem som kom på det här med ölkorv, men han måste ju varit sugen på öl och korv typ samtidigt. Hur som helst var ju tanken god måste jag erkänna.


EG beskyller mig då och då för att vara något morbid i tankar och skrift. Tja, må väl vara hänt men kanske är det rent av så att jag till viss del finner det lite spännande. Hur min egen död kommer se ut vet jag ju inte. Men det hade ju kanske varit bättre att dö som en hjälte eller på ett hjältemannamässigt sätt. Hur det nu ska gå till. Men hm, man kanske räddar ett barn som håller på att drunkna, och så drunknar man själv. Eller man räddar en gammal tant från ett brinnande hus men blir själv innebränd. Hm, jaja, ska inte älta det för det blir bara neggo. Men då och då kommer jag säkert återkomma i vissa morbida perioder.


Enligt en halvkänd domedagsprofessor ska jorden gå under nu på fredag...igen. Men denna man har haft fel förr....typ. Men denna gången skulle det tydligen vara på riktigt....hm

Allt står nämligen i bibeln, fast det beror tydligen på hur man räknar och domedagsprofeten har som sagt räknat fel tidigare.


Igår hölls stadens Maraton, ni vet loppet där man ska springa 4,2 mil, helst så fort som möjligt. Det trista är dock att banan i sig var ca 5 kilometer och dessa fick man springa om och om igen. att göra det i 4,2 mil känns ju lagom kul. Jag måste erkänna att jag led med vissa löpare. Jag överdriver inte om jag säger att en del såg faktiskt ut som om dom skulle dö där och då mitt på banan. Trots att vädret var i det närmaste perfekt, sol och 14 plusgrader så tog dessa varv ut sig på många löpare. Man blev nästan trött bara av att titta på....


Nä, nu ska jag väcka lite liv i Svamp Bob.

På återhörande!

Eken



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar