Tack för allt, Tack för mig!

Ja, så var vi inne på årets sista dygn. Tid för eftertanke, eller? Nja, jag hoppar över det. Däremot har jag lite annat jag tänkte skriva. Först vill jag börja med att skriva ett stort TACK till en hel del av er.

Tack familjerna Nordlund och Nilsson men även familjen Magnusson. Utan er enorma hjälp hade jag inte kunnat vandra vidare då omständigheterna förändrades.
Tack mor och far, syster och andra i min familj.
Tack Blomman för all öl vi bäljat i oss.
Tack Emma, Laisa, Skogis, Jenny, Karin och Rubbe.
Tack ni på Försvarsmakten, Strömbom, Halldén, Johansson, Rönnqvist
Tack alla härliga personer i seglarklubben för alla kanontrevliga stunder som vi haft tillsammans under året. Ser verkligen fram emot 2010 faktiskt även gällande sjölivet. Det är liksom få förunnat att även på ett styrelsemöte kunna brista ut i asgarv eller vara allmänt...tramsiga. Men så är det med styrelsen anno 2009-2010.

Sist men inte minst, tack tack älskade EG! Du har ju alltid funnits där men på sista tiden har din närhet, om än på avstånd många gånger betytt skillnaden mellan att dö på soffan eller att ta tag i livet och vandra vidare. Vi slöt även ett skriftligt LOI att minst en gång per år slå våra kloka och okloka huvuden ihop. Det är ett löfte som i alla fall jag ska göra allt för att infria.

Ja, sedan finns det säkert en hel del andra att tacka men året som gått har verkligen varit tubolent men det är väl det som livet egentligen är till för. Man ska liksom känna smärta och sorg, glädje och lätthet. Annars känns det ganska så meningslöst. När vi nu avslutar detta år kommer jag i alla fall se på saker och ting med helt andra ögon. På sätt och vis är jag ju tillbaka på ruta ett, lite som jag hade det för runt 10 år sedan. Men med tanke på allt som hänt under desssa 10 år så hoppas jag att jag har vett nog att ta tillvara på all den upplevda erfarenhet som jag trots allt fått.

Hm, ja det är ju inte bara ett nytt år som alltid börjar den första januari. Även jag som person blir ju lite äldre också...kan man säga.

Jag hoppas att början på det nya året kommer att innbära positiva saker även för mina vänner och bekanta. Emma ska byta häst, Evve ska få sina koppar, hennes syster Nella kanske med lite tur kan få en ny bostad, syrran sin examen och själv ska jag förhoppningsvis ut lite mer i världen. Jag har dock inte nämt jobbet än men med tanke på den entusiasm som rådde klockan 17:30 så ser det oförskämt bra ut även på den fronten. Det är ju en sak att klara ett mål eller en budget men att sedan överträffa den med råga mitt under en global finanskris är smått otroligt. Kanske var detta en hint om att det vänder nu. Hoppas bara att det löser sig för alla också.

Hoppas ni alla får en jättebra nyårsfton. Jag kommer väl förmodligen inte kunna låta bli att blogga men ska ta mig en funderare på innehållet. Kanske blir det förändringar eller blir det som innan. Ombyte förnöjer men samtidigt kan det vara skönt med att något är som förr. Men håll utkik så får vi se vad som händer.
För er som vill och kan så skriv gärna ut bloggen. Om ni tar inlägg för inlägg har ni nog snart en liten bok. Har inte ens vågat tänka på hur många sidor det kan bli, men säkert minst som ett litet häfte...
Har förresten sett att även mina bloggvänner skrivit om året som gått. Lite kul för vid varje större händelse så kan man vara säker på att det bloggas om det på ett eller annat sätt. Saker som berör förväntas ju oftast få gehör. Ja, så verkar det vara även i bloggvärlden...

Hur som helst, tack tack för detta år och tack alla ni som läst bloggen. Vi kommer säkert att ses även nästa år!

GOTT NYTT ÅR!
Eken

Årets näst sista dag

Nu har kung Bore tagit landet i ett stadigt grepp. Kylan kör sig påmind var man än vänder och vrider på sig. Här var det minus sju grader och kylan var äkta på något vis, kall och torr. Det känns dock ganska okej och åter igen är det alltid bättre med lite kyla än med regn och rusk. Så jag klagar inte på kylan i år heller utan det kan gärna vara lite kallt ett tag nu.

Imorgon är det sista dagen på 2009, ett år där första halvan så här i efterhand känns ganska så diffus. Tänker jag tillbaka på det första halvåret hade jag helt andra planer för livet. Men alla planer och även hela livssituationen kom att ändras drastiskt. Den andra halvan av 2009 från sommaren fram till dags datum minns jag mycket klarare. Hm, ja det hela startade ju augusti och pågår till viss del än. Konstigt det där egentligen för samtidigt som fyra månader kan verka lite så har dessa sista fyra månader varit en vändpunkt.
En sak minns jag dock som igår. Den 23:e augusti gav jag mer eller mindre upp och i ren och skär panik spaltade jag ner ett mail till kära EG där jag öste ur mig livets just då mest väsentliga saker. Resten är som man brukar säga historia och till och med hösten kändes mycket kortare.
Så från det datumet rullade det hela på av bara farten. Jag tog tag i saker jag inte velat göra, jag tog tag i saker jag hade velat göra men inte kunnat och jag rensade upp både här och där.
Bloggen kom igång igen, jag började härja i skog och mark och jag åkte ut på sjön. Begav mig till utomlands för rekreation och begav mig till den kungliga huvudstaden för att sätta mig i skolbänken, dock bara under begränsad tid men ändå.

Jag har även träffat en hel del nya personer som jag avser har fortsatt kontakt med även under kommande år. Personer som jag på ett eller annat sätt delar gemensamma intressen med eller på annat sätt känns bra att ha en nära relation till. Jag har också på ett annat sätt försökt att vårda även de gamla kontakter som man trots allt har med folk och fä runt om i vårt avlånga land.
Ja, jag är säker på att 2010 kommer att bli minst lika spännande som hösten 2009 blev. Åter igen, det som hände på våren 2009 låter jag vara osagt…

Nu ska jag fundera vidare på året som gått men lovar att inte lägga allt för mycket energi på det. Bättre att blicka framåt än bakåt, inte sant.
Sist men inte minst, det finns två varelser som jag dock trodde ändå skulle finnas kvar vid min sida, Elmo och Morris. Nu blev det dock inte så utan ödet och omständigheterna ville annat. Men med dessa båda älsklingar i färskt minne så lovar jag att inte skaffa någon ny fyrbent kompis på ett bra tag. Där säger faktiskt samvetet stopp, så det så.

På återhörande!
E

Different world, same sun...

“”I am really, really sorry…depressed..without phone…money for rent…money for child support…money for debts….money!!! I am haunted by the vivid memories of killings, corpses, anger and pain….of starving or wounded children, of trigger-happy madmen, often police, of killer executioners…. I have gone to join Ken if I am that lucky. I have always had it all at my feet, but being me just fit up anyway.””
Kevin Carter

Som ni både ser och kan läsa blev årets bild 1994, av en svältande liten flicka i Sudan även slutet på fotografen Kevin Carters liv. Att han vann det prestigefyllda Pulitzerpriset i kategorin ”Feature Photography” var något som givetvis rosades men också risades, inte minst för att han bara fotograferat och inte hjälpt den lilla flickan. Denna händelse samt att hans nära vän gick bort slutade med att Kevin Carter vid endast 33 års ålder begick självmord.

Denna bild är skrämmande, ja rent av fruktansvärd. Många grät när bilden visades, andra reaktioner var ren ilska och förtvivlan. Själv tycker jag att denna bild är en av de starkaste pressbilder som någonsin tagits. Man behöver inte vara någon kritiker av stora mått för att inse att bilden på sätt och vis speglar så otroligt mycket om just livet. Den lilla flickan, den orättvisa världen och inte minst döden i form av gamen som väntar tålmodigt.
Nu undrar ni kanske varför jag överhuvudtaget lägger ut en bild som denna på min annars så lättsamma blogg. Tja, kanske just för att den är ganska så lättsam men vi får aldrig glömma bort att det finns en verklighet också.

Jag kan verkligen förstå att det var med blandade känslor fotografen själv mottog priset. Ära och berömmelse på bekostnad av svält och död? Måste ha varit jävligt konstigt att efteråt på en eventuell prisbankett med god mat och dryck ha denna bild upptryckt på väggen bakom. Det värsta av allt är att jag tror de flesta gästerna vid denna då eventuella banket förmodligen inte brydde sig utan mumsade i sig mat och dryck precis som vanligt.
Ja, jag tror faktiskt att det var så, eller vad tror ni själva?

Ni kanske tycker det är groteskt att avrunda detta 2009 med en bild som denna, men jag tycker att mitt i allt vi alla har och gör så bör vi då och då stanna upp och tänka till. Problem som kan te sig stora är kanske egentligen ingenting. Jag tror att alla ni som läser denna blogg har både mat på bordet, tak över huvudet och kan unna er en påse chips till fredagsmyset.
Så på det stora hela har vi nog alla det oförskämt bra! Tänker vi bara på det men med denna bild i huvudet kanske vi även kan skänka en slant till välgörenhet under 2010.
Ja, vi kan ju alla drömma och fantisera och allt mellan himmel och jord. Men en sak är dock säker, bilden på den lilla flickan från Sudan är varken en dröm eller fantasi. Det är en inte helt oväsentlig del av den värld du och jag lever i här och nu….

Hälsningar
Eken

(Källa: Wikipedia)

En bild, flera vinklar

Titta noga på bilden. Var är det just DU ser? Är det en terrorist eller kan det rent av vara en person som precis som hans kamrater kämpar för fred? En bild kan säga mer än tusen ord och en bild kan tolkas på lika många sätt som den har tittare. Jag har själv länge beundrat de fotografer som på ett eller annat vis lyckas fångna många bilder i en och samma bild. Det kan vara hopp och förtvivlan, rikedom och fattigdom eller makt och maktlöshet. En av de bilder som kavlades ut 1994 förställde en svältande afrikans pojke från Sudan som låg i leran. Några meter därifrån satt en asgam som bara väntade på rätt tillfälle. Fotografen av bilden, Kevin Carter fick senare det prestigefyllda Pulitzerpriset men tog tyvärr sitt liv redan samma år. Hans upplevelser i områden med krig svält och annan humanitär förnedring blev för mycket. Han sa vid ett tillfälle att kameran var som ett skydd mot verkligheten men väl hemma med bilderna på bordet gick det inte längre. Då kom verkligheten ikapp även honom.
Eventuellt återkommer jag till denna man vid ett senare tillfälle.

Vi är nog många som då och då förundras över hur världen kan te sig. Många anser att världen eller livet är orättvis medan andra glider på en våg av framgång, ett stort arv eller helt enkelt går sina egna vägar. Att våga gå dit inga andra gått och se det ingen annan sett har i många fall resulterat i att vi andra fått det så mycket bättre. Nästan all form av innovativa bedrifter härstammar antingen från rejäla misstag eller att någon eller några gjorde helt tvärtemot vad som kanske var sagt. Så tack alla ni som går era egna vägar och vågar se det vi andra bara kan drömma om.

Kvällen blev inte alls som jag tänkt mig och för att inte gå in på detaljer hann jag dock slira in och se halva Criminal Minds. Dock insåg jag att det var från tidigare säsonger så det var ok det med. Längtar dock till dom börjar sända fortsättningen på säsong fem. Vi måste ju se hur agent Hotch klara att återgå till jobbet nu när frun är död och hans son behöver honom som mest. Japp, spänningen stiger. Jag grämer mig lite att jag missade första avsnittet av Collision men det ska tydligen gå i repris. Ja, kvällen blev lite riktigt som jag tänkt mig. Dock hann jag avhandla lite tips och trix med Laisa gällande hennes nyöppnade förrättning och det var trevligt. Alltid kul när man kan komma fram till någon konstruktivt tillsammans.

Annars är det minst sagt fullt upp. Jobb, sedan iväg till det andra jobbet för att slutligen kliva in i hemmet för mer hushållsnära sysslor. Borde ha startat en tvättmaskin men det får bli vid ett senare tillfälle. Tvätten finns ju liksom kvar…
Vi har ju knappt hunnit smälta julmaten innan det är dags för att förbereda för någon typ av nyårsupé. Tidningarna är fulla av diverse recept på både för, huvud och efterrätt. För oss svenskar verkar hummer vara ett stående inslag denna dag. Hummer är gott, hummer är dyrt, hummer är ganska så lite mat med tanke på kilopriset. Min egen nyår är just nu lika dimmig som slaget vid Lutzen. Men det brukar alltid ordna sig ändå. Så tro nu inte att jag kommer sitta mol allena och kika ut genom fönstret då grannarna skjuter av sina bomber och granater. Förra året var vi nere vid sjön och hade på så vis ganska så bra vy över nästan hela stadens diverse pyrotekniska underverk. Sedan sprang vi in igen för att se så inte två, nä tre hundar hade ballat ur totalt. Men det var lugnt och jakthundar som dom var klarade dom smällarna galant. Förresten, man brukar ju säga att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Jag skulle nog även vilja påstå att inte heller alkohol och fyrverkerier riktigt hör ihop. Men det är ju lite svårt att opponera sig mot kan jag tänka mig.

Nä, gott folk, kika nu på bilden och fundera på vad NI tycker er se. Rota gärna fram någon egen gammal bild där hemma som ni vet mer er kan innehålla mer än ett budskap.

Hälsar

Eken

Dimonds are forever

Hej hopp så här i mellandagarna. Hoppas julen varit bra för er alla. Nu är det nya tag för vissa av oss medan andra fortfarande har ledigt. Själv har jag valt att inte vara ledig så det var bara att stiga upp i ordinarie tid imorse. Dock går det lite på halvfart men ändå inte. Ja, det lät lite konstigt kanske. Det jag menar är att det finns hur mycket som helst att göra men då många är borta läggs en hel del på hög. Nu kanske ni förstod lite bättre.

Ikväll blir det stressigt som fan i tv-soffan. Klockan 20 är det Året med Kungafamiljen. Klockan 21 är det en ny serie på ettan som heter Collision men samtidigt tredje delen av Trauma på 3:an. Mitt i allt är det en dokumentär om Hummerfiske på en annan kanal och sist men inte minst är det ytterligare ett avsnitt av Criminal Minds på 5:an runt klockan 23. Fan, nu låter jag ju som värsta TV-mannen…suck! Men alla dessa program är verkligen värda att se, ja förutom det program om hur man fiskar hummer. Kan förresten varmt rekommendera Trauma som är en hybrid mellan Cityakuten och Tredje skiftet. Har sett första och andra delen nu och serien har helt klart ett visst värde både som underhållning men också som en tankeställare. Tänker inte berätta mer om serien här utan det är upp till er att själva få bilda er en uppfattning. Nu för tiden slipper jag dock ha en person i soffan bredvid mig som ställer rätt diganos redan innan man berättat det på TV. Men det är en annan femma.

Zumbafitness…är det inte bättre att ta en buggkurs?

Visste ni att det varje dag passerar diamanter i Antwerpen till ett värde av ca 200 miljoner US dollar. Det är en hel del må jag säga. Nu har jag aldrig varit någon fantast av denna ädla sten men dyrt är det minsann. Att just Antwerpen blivit lite av diamanternas Mekka vet jag ärligt talat inte. Det har liksom alltid varit så.
Hm, har lite dåligt samvete att jag givit EG (den yngre) en liten gåva men inte något till systern PG. Men det kanske dyker upp något framöver, vem vet. Dock lär det nog inte bli någon diamant. Får stämma av läget i framtiden med EG (den äldre) som saken. Måste förresten ta tag i det logistiska så hon får sina koppar, fat och tallrikar, ja EG den yngre nu menar jag. Fan, det blev rörigt...

Om fyra dagar är detta året slut. Kan knappt fatta det faktiskt. Vad hände egentligen och var tog hösten vägen? Har inte riktigt orkat summera ihop mitt eget 2009 men jag kan dock säga så mycket som att det blivit ett händelserikt år både på gott och ont. Hm, så här i efterhand nog mer till det bättre. Det som inte dödar härdar brukar man ju säga. Har ju även träffat en hel del kul folk detta år, folk som jag aldrig tidigare träffat och folk som jag velat träffa. Får nog ta mig en lite funderare uppe på kammaren och se om vad jag kommer fram till. Samtidigt är jag väldigt nyfiken på vad 2010 kan komma med för spännande saker. På sätt och vis är det bra att man inte har någon kristallkula för då kanske man hade tagit livet av sig för länge sedan, vad vet jag.

Nä, dags att försöka ta tag i lite väsentliga saker men lovar att återkommer. Kan förresten meddela herrskapet och damskapet att mitt internet där hemma kraschat totalt men ska förhoppningsvis få ordning på det inom snar framtid.

Till dess!
Ha det bra
Eken

2004-2009 Fem år efter...

Är ju även exakt fem år sedan Tsunamin kom till Thailand och även drabbade omkringliggande områden. Fem år går fort och for oss som inte var där hade vi lite olika funderingar om när detta ägde rum. Men alla vet nu att det var annandag jul 2004, dvs fem år sedan. Så dessa ljus är för de 543 svenskar som miste livet i Thailand och för alla dom andra som på ett eller annat sätt förolyckades då vågen kom.

/E

En annan dag, Annandagen

Alla visste vi nog att detta var lite av sista måltiden. Till och med rösten brast lite när han tackade för att så många barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommit till denna middag annandag jul. Ja, vi visste nog om att detta inte kommer att hända något mer och definitivt inte nästa jul. Så det kändes bra att så många kunde komma. Vi kusiner växlade som vanligt lite artiga ord eftersom vi inte ses så ofta men på det stora hela var det trevligt. Endast två kusiner saknades av olika orsaker men det hade vi dock räknat med.
Men livet går ju vidare och de yngre barnen, dvs de mellan 1år och 2,5 år roade sig kungligt med hunden Frank, en 7 månadres fransk liten bulldog. Även Frank älskade uppmärksamheten och lekte mer en gärna med Johan och Nora. Bild på detta kommer lite senare.

Dagen var har annars varit lugn förutom hemresan. Det underkylda regnet som tidigare gjort vägbanorna blöta hade nu bytts till rena rama isgatorna när temperaturen föll. Har nog aldrig kört så sakta och det var verkligen befogat. Man riktigt kände hur bilen tappade fästet då och då och hastigheten dessa ca 10 mil hem snittade nog på 70km/h. Syrran bestämde sig för att stanna kvar och det var nog klokt. Men hem kom vi och allt är frid och fröjd.

Nu sitter vi och väntar på andra delen av Camilla Läckbergs Stenhuggaren. Visade sig vara en helt ok serie så nu måste man ju bara se fortsättningen. Efter det blir det antingen film eller något annat som inte kräver så mycket energi.
Imorgon är det ju tänkt att jag ska läggas på massagebänken. Öppna dina sinnen och var mottaglig för det andliga, ja något i den stilen har jag fått höra. Men jag måste ju prova och så länge jag inte dör kan det vara okej. Kan ju försöka komma ihåg en liten resumé även av denna upplevelse. Men vad jag hört och förstått är det inte någon vanlig massage där någon hoppar på din rygg eller där du får tårar i ögonen då någon hårdhänt människa försöker räta ut alla dina knutor i rygg och nacke. Nä, detta ska vara något helt annat....hjälp...

Jultrafiken har redan skördat fler dödsoffer i vårt län än svininfluensan...

Ska förresten se om jag hinner bjuda på julfika imorgon kväll också. Har en liten delegation som jag bjudit in men det har liksom inte funnits riktigt med tid än. Men kanske får vi till det hela imorgon så glögg, pepparkakor och andra kakor ligger här och väntar. Annars får vi skjuta på det ännu en gång och kalla det för nyårsfika istället. Bättre sent än aldrig...

Vill ni se en cirkusapa vallas runt i norr så kan jag bjuda på det den dagen jag anländer Luleå International Airport, eller Kallax flygplats som det heter i folkmun. Jag har tydligen rört om lite där in den norrländska grytan så till den grad att x-antal personer nu vill se vem denna Fantom är. Ja, vad säger man...jag som bara ville vara snäll. Fast var lugn gott folk, lovar att bjuda på det. Man lever ju bara en gång, eller hur.

Nä, nu är det dags för deckare. På tal om Fjällbacka så har dom en av dom större räddningsstationer i landet. Ja, Sjöräddningsstation alltså. Men så ligger det perfekt till och trafikeras av en hel del yrkes och privat sjötrafik. Så har ni en slant över så skänk den gärna till SSRS.

Nä, nu ska jag vidare denna annandag. Ha det fint så länge så hörs vi av!

God fortsättning!
Eken

Välgjord välgörenhet

Så här i juletid brukar många både mer eller mindre kända organisationer vara ute och skramla med bössorna. Juletid brukar alltid även vara högtid för dessa olika välgörenhetsorganisationer för att om möjlig få lite extra klirr i kassan. Själv har jag alltid lagt lite slantar till Frälsis. Inte för att det har med samvetet att göra utan det är mer att dom liksom bara står där med sin gryta.
Hade jag dock vunnit 20 miljoner där jag var tvungen att skänka hälften till välgörande ändamål så hade min lista sett ut så här:

Läkare utan gränser, 2 miljoner
Rosa bandet, 2 miljoner
Bris, 2 miljoner
Stadsmissionen, 2 miljoner
Hundstallet, 2 miloner

Japp, så där skulle det se ut, i alla fall just nu. Sedan hade jag ändå haft 10 miljoner kvar att göra vad jag ville med. Men samvetet hade ju verkligen fått sitt om man delat upp det på detta sätt. Visst, drömma kan man ju alltid men jag tycker det är ganska så fair.
Vi fick förresten ingen julklapp av jobbet i år utan allt skänktes till Barn och Undgomskliniken här på stadens lasarett. Kändes också ganska fair tycker jag. Inte minst med tanke på att denna gåva är ju något som man liksom mer kan greppa och så gick den till en lokal instans. Skänker man pengar eller liknande till Röda Korset, Cancerfonden eller någon annan större organisation är risken stor att det liksom bara förvinner i mängden.
Hm, ja det är svårt det här med välgörenhet. Sedan vill man ju gärna att pengarna går till rätt saker och inte bara till tung administration. Förresten, var det inte just Röda Korsets GD som hamnade i blåsväder för ett tag sedan? Nåja, nevermind, men min egna lilla lista ovanför står jag för. Jag utelämnar dock motiveringar till varför jag valt just dessa men det finns en orsak till var enda en av desa fyra organistationer.


Hoppas att även denna juldag har varit bra än så länge. Här har det tyvärr regnat lite och det känns inte alls kul. Man har nämligen lovat sjunkande temperatur i natt och då kan ni själva räkna ut hur väglaget kan komma att bli. Japp, glashalt eller rättare sagt ren och skär ishalka. Känns ju så där kul med tanke på att jag ska ut på vägarna imorgon lunch.

Är det någon som provat 118 118 , Sveriges nya Superupplysning?

Går förresten en reklamfilm, eller kanske man ska kalla det för upplysningsfilm från Banverket nu. Har ni sett den? Kontentan är i alla fall att man inte ska leka och lattja vid spåren. Hm, jag visste inte att det var så vanligt faktiskt. Fast jag har ju sett hur stationsvärdar här i staden vänligt men jävligt bestämt jaga bort ungdomar som åkt skateboard på perrongen. Till och med jag fattar ju att skateboardåkning där är förenat med livsfara. Men annars, tja måste ju finnas roligare stället att hålla till och leka på.
Men tydligen är nog detta ett visst problem för annars hade ju filmen aldrig blivit av. Å andra sidan kommer det alltid finnas dom som vill "leka" vid spåren men av helt andra orsaker tyvärr. Just den målgruppen struntar nog fullständigt i denna upplysande film.

Nä, nu ska jag göra lite andra välgörande saker fast på mer privat nivå. Hoppa in i durren och sedan in i bilen för att hämta en liten människa på stationen. Hm, ja jag lovar att lämna min skateboard hemma förresten...

Hej då och god fortsättning!
Eken

Julafton

Så där, då var julafton 2009 avklarat. Det gock ganska bra men jag kunde inte låta bli att le när denna syn mötte mig hemma hos mor och far. Vi som inte skulle ge några klappar i år...suck! Dock visade det sig att de flesta var till lilleman och för en gång skull var det inte jag.

Men men, nu sitter jag och riktigt degar. Magen är alldeles för full att inte ens dryck går ner och då har jag ändå druckit en hel back Ramlösa, känns det som.

En annan sak som jag tror alla är glada för är att julen även här i söder förblev vit. Snötecket ligger kvar på vägar och fält och hade man valt att åka häst och släde till midnattsmässan skulle det gå alldeles utmärkt. Försäljningen av skor har tydligen gått upp mycket tack vare det kalla vädret. Nu hoppas jag bara att snön ligger kvar även under mellandagarna.

Hur som helst, nu är det 365 dagar kvar till nästa jul och det känns skönt. Gott om tid med andra ord.

På tal om annat, visste ni att Sverige någon gång på 30-40 talet hade världens fjärde största flygvapen. Man hade inte mindre än 20st flygflottiljer med över 1000 plan. Idag är det annat ljud i skällan och de flottiljer vi har kvar är bara F7 Såtenäs, F17 Kallinger och F21 i Luleå. Sedan finns det drygt 130st aktiva JAS Gripen som andvänds. Som sagt, lite skillnad mot förr. Dock är det ju inte säkert att allt var bättre förr bara större volym.

Om en vecka är det nyårsafton, ja det brukar ju vara så när man har julafton. Känns dock lite avlägset nu och vad som händer då har jag inte bestämt än. Ska ju jobba i mellandagarna så tiden kommer nog att flyga fram ändå.

Har förresten nyss insett att slumpen gjort att jag tydligen gjort en tjej och även hennes sambo (tror jag) lycklig. Har ju lite gammalt jox i bygden som jag inte vill ha. Så vad är då bättre att ge det till någon som verkligen vill ha det. Hm, känns ganska bra faktiskt. På så sätt slår man ju två flugor i en smäll. Så nu kör vi så koppar och tallrikar ryker som det brukar säga.

Hennes mamma får bjuda mig på en middag på Frasses istället som tack. Det duger gott och väl för lille mig.

Nä, nu ska jag fortsätta dega och låga julmaten sätta sig på alla de där ställen som man kanske inte riktigt vill. Men va fan, är ju som sagt 365 dagar till nästa julafton så det må det vara värt.

Ha en fortsatt bra jul nu vänner så hörs vi!

Hälsar

Eken

Äntligen!

Jag lyckades trots allt att få ihop både det ena och andra. Bilden ovan visar min vagn då jag kommit halvvägs på min resa på Citygross.
Eftersom jag la om planerna lite så handlade jag klapparna först och maten sedan. Det visade sig vara ett smart drag och det gick faktiskt fort att handla. Tyvärr var äggen helt slut på Citygross, ja verkligen helt slut. Det har nog aldrig hänt förr inte ens till Påsk. Men sånt är livet och jag överlever.

Kvällen har ägnats åt inslagning av klappar och även lite matlagning. Vi lovde varandra att inte köpa så många klappar i år ( ja, den har man ju aldrig hört förr...) men som vanligt blev det en liten hög även från mig. Vågar inte ens tänka på hur det ser ut under granen hemma hos mor och far. Lite konstigt att ingen håller just det löftet. Jag förresten retat gallfeber på mina föräldrar då jag konsekvent under en månads tid sagt att jag inte vill ha något. Så det lär bli spännande att se om dom hållt det löftet, men det tvivlar jag verkligen på.

Så på min parkeringsbiljett att jag hade lagt i pengar till 15:37 fredagen den 25/12. Snacka om att ta det säkra före det osäkra....

Hur som helst, vill bara passa på att önska er alla läsare en jättebra och härlig jul. Jag hoppas att den kommer firas i lugn och ro i familj eller goda vänners sällskap. Av alla er nära och kära jag talat med julen om så vet jag att ingen av er kommer sitta ensam i alla fall och det känns bra. Jag har till och med varit duktig och skänkt lite pengar i den där "håll grytan kokande" som Frälsis har varje jul. Så jag hoppas jag kan fira jul med gott samvete.

Förresten, mina föräldrar har varje jul en julkrubba, ja ni vet med Jesus, Maria, de tre vise männen och lite djur m.m. Själva Jesusbarnet brukar mamma lägga dit först på julafton, dvs imorgon. Nu är det bara som så att av tradition, eller ja en tradition som jag själv kommit på är att jag alltid gömmer detta lilla gossebarn någonstans hemma hos mina föräldrar. Det har jag gjort även detta år. Så förmodligen kommer telefonen att ringa tidigt imorgon med en mamma på andra sidan luren som kommer efterfråga Jesusbarnet till krubban. Jag brukar som alltid hävda att det är över 13 år sedan jag flyttade hemifrån så hon får allt hålla ordning på sina gubbar och leksaker själv. Framför allt ett litet Jesusbarn på ca 2cm i porslin, eller vad det nu är gjort av.
Men jag brukar alltid avsluta med att hon kanske bör titta i den där lådan i garaget där pappa har alla skruvar. Tyckte jag såg det lilla Jesusbarnet där av en slump då jag lånade sågen. Ja , så där håller det på år ut och år in. Ja, på tal om jultraditioner alltså...
Fan..nu blev jag lite osäker på var jag la den lilla figuren i år....hm....

Julklappen till min lilla systerson kommer som vanligt bli en succé! Tro mig. Skriver mer om den efter jul. Förra året fick han en Miele dammsugare fast i miniatyr och snacka om att han älskade den. Han dammsög hela huset resten av kvällen sedan....

Anna Anka eller Anna Skipper??? Jag skippar nog helst båda två...
Hm, undrar om Anna Anka verkligen fattar hur komiskt hennes namn låter här i Sverige? Hon skulle ju kunna översätta sitt efternamn i USA istället. Hello, my name is Anna Duck. I am married to Donald Duck....typ.

Vänner, nu lämnar jag er till era egna jultraditioner med eller utan Anna eller Kalle Anka. Ta det lugnt med glöggen och kör försiktigt.

Vi hörs!

GOD JUL!

Eken

En vit jul och en vit hund

Snön fortsätter komma från skyn och trots att det pendlar mellan en och två plusgrader är marken fortfarande ganska så vit och fin. Den klassiska pepparkaksdegen ut med vägarna har inte riktigt kommit än tack och lov.
På jobbet märks det att julen är här och vi är nog inte ens hälften som jobbar denna dan före dan. Överallt pratas det klappar, julmat och diverse egna familjära jultraditioner. Men det hör ju tiden till så att säga. Själv har jag klarat av delar av klappracet. Passade på att fara iväg en sväng på fikat och lyckades lösa två paket på den korta stund. Kändes bra att liksom komma när affären öppnade och slapp på så vis både kö och trängsel. Men elddopet väntar ju trots allt i eftermiddag då jag ska bege mig ner på stan.

Om tid finns över ikväll ska jag även ha lite julfikande gäster på besök men vi får se hur det blir. Får dock inte glömma köpa glögg, russin och mandel om nu någon vill spetsa glöggen med sådana vegetabiliska tillbehör.
Annars tycker jag att det mesta är under kontroll. I mellandagarna ska jag bara ta det lugnt och bland annat fila lite på mitt andra projekt. Är ju tillbaka på jobbet på måndag igen så det blir ingen superlång ledighet men fyra dagar är ju inte dumt det heller.

Kunde inte låta bli att lägga in en bil på lilla Elmo knappt två månader gammal. Han var och är världens goaste hund och trots att han badar tassarna i fågelbadet så var det förlåtligt till viss gräns. Alla är vi ju barn i början. På den tiden hade han inte kommit på att man kunde rymma från trädgården. Det var först några månader senare vi fick sätta upp staket. Men då bilden togs var allt på andra sidan häcken otäckt så det var bäst att hålla sig på rätt sida. På den tiden var också svårt att ens tänka sig att han skulle växa upp till en bastant 30-kilos jakthund som kunde springa ifrån det mesta, och gjorde så också inklusive på hundkurserna på BK. Men som sagt, minnen kommer och minnen kan gå, men vissa kommer för alltid att bestå.

På återhörande!
Eken

Let it snow let it snow...

Klockan var ca 18:30 när jag traskade ut från jobbet. Synen som mötte mig var underbar. Det hade kommit runt 15cm ny fin härligt pudersnö. Fas två var att gräva fram bilen. Efter mycket om och med och med lågskor lyckades jag krångla mig in i bilen och bege mig hemåt. Då klockan vara så pass mycket hade den vanliga efter jobbet trafiken redan tagit slut.
På väg hem kom jag fram till följande:

15cm nysnö är underbart
15cm nysnö är perfekt inför julen
15cm nysnö är dämpande
15cm snö är kallt som fan när det kommer på fel ställe
15cm nysnö är precis som förr i tiden när jag var barn
15cm nysnö innebär en sömnlös natt då snösvängen kommer att ploga omkring hela natten
15cm nysnö är vackert
15cm nysnö kommer ökas på med tanke på mer snö under natten
15cm nysnö är exotiskt som fan här nere
15cm nysnö är som dom gröna knopparna på våren
15cm nysnö räcker gott och väl för att göra en snöängel
15cm nysnö...well I just LOVE IT!

Ja, tänk var lite snö kan göra. Ute i grannskapet leker barn, hundar och en och annan vuxen. Pulkorna går varma och jag tror att en och annan förälder tycker det är skönt att barnen är ute och leker för en gångs skull.
Det är drygt 1 minusgrad ute och helt vindstilla. Just nu känns det verkligen som jul faktiskt. Ni vet, snön ligger vit på taken, endast tomten är nak..vaken.

Annars kan jag bara summera att dagen varit helt okej bortsett från ganska så mycket jobb. Men nu är det bara en dag kvar baby, sedan är det LEDIGHET. Om jag hinner får jag skriva ett litet inlägg imorgon om min klapp och matjakt. Håller just på med den praktiska och logistiska planen. En liten outsider är att jag handlar mat m.m. redan på lunchen. Eftersom det är så kallt ute kan det ligga kvar i bilen. Efter jobbet kan jag köra hem med matvarorna för att sedan fara ner till stan och ändå ha gott om tid på mig. Ja, det låter ganska så frestande faktiskt.

Men rapport om det kommer senare.

Ha det fint så länge så hörs vi!
Eken

Två dagar kvar!

Idag är det dan före dan före julgransdan. Japp, det börjar dra ihop sig och fler och fler av mina arbetskamrater tar ovanligt långa luncher eller tar ut dom där surt förvärvade komptimmarna för att ens ha en chans att hinna med alla julens förberedelser. Visst, har man familj kan jag förstå att det just nu kan vara ett kaos utan dess like att försöka få ihop allt.
Själv tar jag det hela med ro än så länge. Tänker ge mig ut med tio, ja kanske tjugotusen andra här i staden för att lösa allt från julklappar till julmat. Men jag känner trots det ingen stress alls utan det får ta den tid det tar. Såg att Toy´s R Us har öppet till kl 21:00 så även där känner jag att det finns god tid. Ska bara ha två saker där till min lilla systerson.

Anna Ankas julprogram blir bara konstigare och konstigare...

Har förresten fått bekräftat från flera håll under dagen gällande det här med kvinnor som kommer in konflikt med varandra. Det är inte alls ovanligt och knepen är ofta ganska så grymma. Den yngsta jag fick respons av är ca 21 år och den äldsta är ca 58år. De anta fem tjejerna/kvinnorna var de emellan rent åldermässigt. Men som sagt, för många kvinnor i samma båt kan bli rena rama kalabaliken i Bender. Konstigt men i de lugnaste vattnet simmar kanske dom fulaste fiskarna. Samtidigt slår det mig att det är kvinnor och unga tjejer som oftast pryder löpen med att dom är utstötta eller destruktiva på ett sätt som bara en annan kvinna kan gör mot en av samma kön. Denna form av psykiska mobbing sätter ofta mer spår än ren fysisk mobbing. Det är ju kanske om man brukar säga att psykisk tortyr är långt mycket svårare att återhämta sig från än fysisk tortyr.
Men va fan tjejer, varför är ni så elaka mot varandra? Är det maktbegäret eller strävan efter att just DU ska få den uppmärksamhet och bekräftelse som kanske egentligen alla kvinnor vill ha av oss män? Ja, jag vet inte mer än att ämnet är känsligt och skapade lite debatt, inte minst bland några av mina kvinnliga kollegor.
Nåja, nog om det.

Säga vad man vill om posten men att skicka något från söder till norr går ganska fort. Jobbets post lämnade bygget 16:15 och brevet anlände uppe i Kamomilla Stad (Luleå) redan dagen efter via ordinarie postgång, dvs idag. Bra jobbat tycker jag.
Nu tänker ni säkert, men e-mail går ju mycket snabbare. Ja det gör det men allt varken kan eller vill man sända med e-pst, så det så!

Nu har vädret ändrat sig drastiskt från att ha varit kallt till runt nollan, bara på dessa få timmar från imorse. Attan också, bara inte all snö töar bort nu. Men det skulle komma mer snö och jag hoppas verkligen att det blir snö som faller och inte regn. Please, let it snow sjunger jag då och inte som Amanda Marshall sjunger i sin låt, Let it Rain.

Förresten, missa nu inte Karl-Bertil Jonssons Julsaga. Det är en klassiker och den ser jag heller på än Kalle Anka.

Tills nästa gång!
Ha det fint och stressa inte ihjäl er bland butiker och jultomtar.

/Eken

Junkfood Monkey med benetifs

”Ärr kan berätta en hel del om din historia, men ärren behöver inte bestämma din framtid”
Rossi

Även denna dag har varit en riktig vinterdag. Termometern visade minus 12 grader i bilen på väg till jobbet. Det märktes att många är lediga eftersom vissa ställen där det brukar vara kö istället flöt på i ganska bra tempo. Det är dock fortfarande snorhalt ute och för en som har en bil med bakhjulsdrift får man väl lägga det där ägget under gaspedalen.
Hoppas nu bara att vintervädret håller i sig i alla fall över julen.

Hade en fundering efter ett möte med andra personalansvariga. Att det finns skillnad mellan män och kvinnor är nog inget nytt. Men hur är det när man inte kan tolerera en kvinna på arbetsplatsen? Det kommer alltid finnas personer som har svårt att arbeta och även samarbeta med kvinnor. Det kan bottna i allt från dålig kontakt med sin mamma till olika typer av religiösa värderingar. Men många gånger handlar det enbart om att man som man är rädd att bli trampad på eller i värsta fall bli passerade av en kvinna.
Men var drar man gränsen? Var går egentligen gränsen mellan fakta och rena trakasserier? Fundera lite på det så ska ni själva se att dessa typer av konflikter är en HR direktörs mardröm. Ska man säga upp mannen eller ska man säga upp kvinnan om konflikten går så pass långt?

På vårt företag är vi ca 70 procent män och resten kvinnor. Att det är en större andel män kan bero på en stor del av vår verksamhet är ren och skär lagerverksamhet. På lagret är det nog 90 procent män och 10 procent kvinnor. Det anmärkningsvärda är dock att de konflikter som uppkommit av olika orsaker inte varit mellan kvinna och man utan mellan kvinna och kvinna. Det kan ni ju också fundera lite på…

Idag har jag tagit mig samman och lyckats få iväg några julkort, inte minst till de underbara familjer som tog hand om Elmo och Morris. Sedan blev det ett överraskningskort till en Jungfru samt till lite nära och kära här i bygden. Allt som allt hamnade det på tio julkort med olika julmotiv, dock ej Jenny Nyström. Egentligen hade jag tänkt designa egna julkort men eftersom jag helt glömt bort att julafton redan är på torsdag så visade det sig att jag hade andra saker att prioritera. Snart kommer Ekens frustrerande klappjakt 2009 att börja, bara så ni vet. Har nämligen inte köpt en enda present än så länge. Jo vänta lite, två paket har jag köpt men den ena är faktiskt till mig själv så det räknas inte.

Idag har jag varit en så kallad ”Junkfood Monkey”. Det innebär att man kastat i sig någon form av snabbmat. I mitt fall blev det en BigMc på Donken. Ibland måste man vara lite internationell också och prova lite amerikansk husmanskost, inte sant. Snart kommer man ändå att frossa i en massa julmat så då kan det vara skönt att inte bara äta sill, skinka, korv och annat som brukar finnas på julbordet.

Hm, en del av er tycker att bloggen i vissa fall handlat om mitt arma liv och att ni läsare ska tycka synd om mig. Gör inte det för all del. Okej, det var lite jobbigt i början men nu mår jag bra. Japp, jag lovar! Jag mår faktiskt ovanligt bra just nu. Jag gör vad jag vill, när jag vill, hur jag vill, med vem jag vill. Därför kommer ni få slippa läsa om diverse självömkande saker som tyvärr missuppfattas i vissa led. Som sagt, jag mår bra och inte minst EG´s spark i ryggen och skallen har fått mig på fötter. Parallellt med detta bytte jag även glasögon så nu ser jag saker och ting lite bättre också. Innan var det hel del suddiga saker som jag inte riktigt hade grepp om.
Men EN sak kommer ni säkert att få läsa om även i framtiden och det är saknaden efter mina älskade hundar. Men livet går vidare, så även denna blogg.

So long friends!
Eken

P.S Någon av er som kan gissa vad ”Friends with benefits” har för innebörd på svenska? Jag vet men gör ni?

Lika som bär?

Tyvärr var inte bilderna de bästa men om ni raggar upp någon film med dessa båda skådisar så kommer ni efter ett tag inse att det finns vissa likheter.

På tal om inget liksom...

/Eken

En svenska anka och en hund från pepparkakeland

Vet inte varför men något är det ju trots allt med Anna Anka. Själv tycker jag mer att hon har ett kul namn, i alla fall för oss svenskar. Läste nyss att idag kan man följa henne tillsammans med Anna Skipper för att därefter flyga in Robert Aschberg som någon typ av medlare. Skumt som fan men någonstans måste ju denna människa älska all publicitet. Tydligen älskar vi svenskar detsamma för annars hade man ju inte satsat på skiten.

Kunde inte låta bli att kolla upp en sak. Men nu är det bekräftat att det finns faktiskt en liten stad uppe i Alaska som heter Elmo. Innan trodde jag att staden endast var fiktiv och agerade kuliss till TV-serien Men in Trees. Men Elmo finns i verkligheten och vem vet, hade varit mysigt att fara dit faktiskt. Verkar liksom vara en sådan där klassisk liten mysig amerikans småstad där alla känner alla, på gott och ont, och där dem naturliga samlingsplatsen är staden kombinerade pub och diner. Ja lite som i Gilmore Girls fast lite lite..glamouröst. Nåja, vi får se vad som händer.

Passar på att jobba lite idag. Vaknade så pass tidigt att jag för en gångs skull hade hur mycket tid som helst. Kändes ganska skönt att inte bara sova bort hela söndagen trots att det står med fetstil i Bibeln att söndagen är allas vilodag. Men visst, kan man sova på jobbet i veckorna kan man väl göra det på en söndag också, eller?

Hm, trodde Musikhjälpen var ett radioprogram men det visas ju minst lika mycket på TV....

Söndagar brukar annars vara dagen då ångesten sätter in. Helgen är slut och man ska återgå till jobb, studier eller vad det nu kan vara. Fast så här i juletid känns kanske söndagarna inte så jobbiga. Vissa har semester, andra har jullov och för oss andra som lyckats missa all eventuell julledighet så blir det ju bara en kort vecka. Ska själv försöka smita lite tidigare på onsdag för att i "lugn och ro" få klart med dom sista julklapparna. Alltid kul att se om fler är ute i samma goda tid som dagen innan dopparedagen.
Förresten, är det någon av er läsar som faktiskt doppar den där torra brödskivan i spadet från skinkan? Trodde inte det...

Har ni läst att Bonde söker Fru haft fler tittare än Robinson? Vad säger man om det? Kanske var det trots allt bättre förr. Vem minns väl inte när Harald Treutigher satt i sina första öråd och här hemma blev det en jäkla debatt om allt från vuxenmobbing till att man kastat bort pengarna i sjön. Att programmet egentligen blev en megasuccé för SVT insåg man ju först senare. Ja, ärligt talat var just Robinson mycket bättre så länge SVT håll i trådarna. Sedan spårade det ur totalt och programmet var ingen höjdare vare sig för 3:an eller som nu för tv4. Så spontant känns det som att årest omgång av Robinson nog blir den sista någonsin.

Lasagnen idag blev bra. För att skynda på processen med att kyla ner den åkte form och allt ut på altanen direkt efter ugnen. Ute är det nu ca minus 7 grader så det var perfekt sätt att kyla ner lasagnen. Ett tips så här i vintertider...
Men nu har vi ont i magen för båda åt vi lite too much.

I eftermiddags var vi förresten ett litet gäng som fick skäll av personalen på stadens äventyrsbad trots att vi inte ens var badgäster. Hur gick det till undrar ni säkert då? Ja, säg det..men ibland förlorar man totalt omdömet i goda vänners lag. Mer än så säger jag inte nu i alla fall.

Emma har bakat pepparkaks-hundar idag. Det ser ur som pepparkakor men inte som hundar, snarare någon hybrid mellan hund, gris och katt. Men det luktar gott så man får vara glad för det lilla.

Nä, dags att surpla lite glögg, äta pepparkaks-animaler och bara slappa.

På återhörande!
Eken

Lördag afton, the day before tomorrow

Ja, jag kanske ska skriva lite om gårdagen och dagen också, inte bara om gamla ex och kärlekssånger.
Julfesten var över förväntan och det var generellt sett en trevlig tillställning. Konstigt nog en av de bättre på mina 12 år på företaget. Festen gjorde att jag inte steg upp med tuppen utan unnade mig att sleep in så att säga.
Vi skulle egentligen åkt out of town idag men tack och lov hoppades det över. Istället tog vi en tur på stan i ymmigt snöfall och minusgrader. E shoppade loss som fan medan jag själv gick ganska så tomhänt därifrån. Jo några julkort fick jag med mig för vissa måste jag bara hinna dra iväg innan julafton. Samvetet ni vet...
Ärligt talat var det ganska mysigt nere på stan. Snön föll, ur butikerna hördes diverse julmusik och folk var ganska så, tja uppslupna. Kan ju säga att någon eventuell finanskris verkligen inte kändes av på stan idag.
Förresten, jag hatar Feliz Navidad. Finns det någon mer uttjatat julsång so tell me...

I Expressens pappersupplaga kunde man idag läsa om hur det gick för TV-bönderna efteråt. Kan meddela att för 3 av 4 bönder gick det inte alls...

Just det, snart kommer kanske den där bilden som skulle slå ner som en bomb hos er bloggläsare. Vissa har redan fråga om den men jag tiger som muren. Men håll ut och det är inte så faligt som ni tror. Men ibland är det kul att hålla er lite på halster, inkl EG som oftast brukar få reda på saker och ting först av er alla. Men det kan ju även bero på ett EG befinner sig på ett hyfsat betryggande avstånd. Hade det varit närmre hade jag väl i vissa lägen varit död och begraven för länge sedan med ursäkten " vad var det jag sa".
Men håll ut, den som väntar på något gott. Sedan kanske det förklarar varför jag bara går under gjorden under vissa perioder. Japp, mystiken tätnar...

Älskar IKEA reklamen med killen som köper ett gäng smörknivar för att sedan gå hem och omvandla dom till hemmagjorda slöjdsaker. Man får ju inte vara dum...

Jag har insett att vissa frekventa nummer i min adressbok i mobilen hamnat så långt ner. Det beror oftast på att dessa personer har ett namn eller efternamn som inte finns på den övre halvan av alfabetet om man säger så. Därför har jag roat mig med att döpa om vissa personer så att dom kommer högre upp. Min syster heter nu mere Apan, en av mina kollegor heter Asse, och så där rullar det på. Det funkar kanonbra faktiskt, så ni som heter något på T eller S kan kanske råkat ut för att ha helt andra smeknamn i min mobiltelefon. Snacka om lathet från undertecknad...

Hm, undrar hur mina kära fyrbenta vänner har det. Måste skriva och höra. Elmo har säkert en hel del snö uppe i norr och Morris kanske fått lite snö även han. Dom gillade faktiskt snön båda två och själv älskade jag snö och minusgrader eftersom dom var förhållandevis rena när dom kom in igen. Elmo var förresten en mycket speciell hund redan som liten och av de rapporter jag fått nu efteråt är han fortfarande lika speciell. Svårt att förklara men han var och är absolut ingen dum hund, tro mig. Jag har redan bestämt mig för att OM jag någon gång i framtiden skaffar mig en ny hund ska denna heta Groover. Japp, nu vet ni det.

Titta kom och titta kom sätt er häromkring,
Det dröjer säkert ännu en stund, innan sömnen kommer med John Blund.
Han vill visa oss någonting.
Sedan genast sedan när sagan tagit slut
så lovar vi att sova så sött,
efter dagen är man ganska trött.
Men först tar John Blund med oss ut..
Läggdags det är läggdags för klockan slagit sju,
Vi träffas säkert åter en dag,
då roar vi oss åter ett slag.
Sov så gott..God natt med er nu...

Kram kram och på återhörande!
Eken

Still Loving You

När jag städade i bland alla mina noter som ligger hemma hittade jag en låt som jag själv skrev för en herrans massa år sedan. Jag har skrivit både text och musik själv och den framfördes på skolavslutningen när jag gick ut åttonde klass. En tjej vid namn Lotte sjön och hon gick bara i sjuan. Ja, låten blev en sådan succé att den fick framföras även året efter då jag slutade nian. Så där satt hela skolan i Aulan och lyssnade till min lovesong. Ja vissa av er läsare som var med på den tiden minns det säkert. Så för att hedra minnet av denna stund kommer hela texten här.
Låten heter Still Loving You.

Flying around...somewere up in the sky..
Flying around...sometimes asking me..
Just why...Just why...

I don´t wanna see you cry again
course I know I have my self to blame
You don´t have to ask another time
course you are not able to be mine

Every time I close my eyes I see you smile
and when I drive I want to be there in tour file.
Oh can´t you see
that you belong to me

When I felt in sleep I dream all night of you
But I know that all our chances just past through.

Now I´m sitting here just so alone,
and why don´t you use the phone
Maybe I´ll go back up to the sky,
and again asking me just why..

And maybe I have dreamed,
Everything I´ve seen

But I´m still loving you...

Japp, där satt den. Innan ni skrattar för mycket så glöm inte att jag bara var..tja..15 år. Ja, det var tider det. Sångaren, Lotte skulle korsa min väg många år efteråt och efter mitt år i USA hamnde vi även i samma klass på gymnasiet och hade musiktillägget tillsammans. Men det är en annan historia.
Själva sången i sig grundar sig i olycklig kärlek, men det framgår kanske. Dagarna innan avslutningen har jag och min egentligen första riktiga flickvän brutit upp och vi var båda ganska ledsna för det. Hon var ett år äldre och skulle ge sig ut i det riktiga livet, dvs börja på gymnasiet...
Men men, jag överlevde och livet gick ju vidare även för mig. Men som sagt, detta är nostalgi av stora mått...

/Eken..i städtagen..

JULHÄLSNING

På grund av lite olika typer av förberedelser inför den stundande julen kommer dagens inlägg endast att te sig till dessa små rader. Lovar dock att återkomma under helgen när julmaten sjunkit ner, glöggen dunstat och all julöl passerat mina njurar. Med andra ord, julfest med jobbet ikväll.

På återhörande!
Eken

P.S Läste förresten att var femte julgran som folk har hemma är stulen... Glöm inte det!

Titta det snöar..

Känns faktiskt ganska juligt ute nu. Snön är vit, termometern visar minusgrader och man börjar förlika sig med alla de som envisas med att ta en ett träd i vardagsrummet och hänga kulor och glitter i det. Idag har det förresten varit kallt och blåsigt. Höll nästan på att förfrysa både fötter och händer då jag för en gångs skull kom i tid till en lunch men det gjorde inte min lunchdejt. Så där stod jag i snålblåsten med kurrande mage och iskall kropp. Men det löste sig sedan när väl maten landade i magen.
Någon julgran kommer dock inte in i mitt hus detta år heller. Nu har jag förvisso chansen då mina båda hundar är borta. Tidigare år fanns ju en viss risk att dessa båda hanhundar såg trädet som något helt annat än en julgran och den typen av bevattning av granen hade jag inte velat ha. Men jag hoppar som sagt över granen igår och lägger dom pengarna på något annat istället.


På jobbet är det full fart och jag vet inte riktigt vad jag pysslar med just nu. Så mycket som möjligt ska hinna levereras ut och parallellt måste vi se till att inte ta hem för mycket då lagervärde och annat hokuspokus ska bli bra. En ganska så svår ekvation i denna bransch men med lite trolleri ska det nog lösa sig. Men jobb finns det just nu både så det räcker och blir över. Många lampor lyser ganska så sent nu på våra små kontorsrum.
Idag är det förresten exakt en vecka kvar till den stora dopparedagen…en vecka gott folk. Var hösten tog vägen vet jag inte, än mindre vad jag ska ge alla i julklapp. Överallt på jobbet ser man kollegor som kommer tillbaka från luncherna med inslagna paket som dom passat på att shoppa under lunchen. Själv kommer jag bara tillbaka mätt och belåten. Men till helgen är de dags för lite klappjakt även för mig. Kan ju som sagt bli till att trängas med en och annan och faktum är att håller detta kalla och snöiga väder i sig kommer det paradoxalt nog att öka mängden personer på stan. Har väl lite med att den rätta julstämningen infinner sig. Ja, hellre det än ösregn.

Förresten, traskade in på Citygross idag för att handla lite saker. Det var som att stiga rakt in i Willy Vonkas Chokladfabrik. För precis när man kommer in har dom byggt upp ett berg utan dess like med hundratals, ja säkert tusentals chokladaskar av alla de slag. Du ser Alladin, Paradis, Anton Berg, After Eight och en och annan Skumtomte. Ingen finanskris inom chokladbranschen minsann. Å andra sidan kommer det kanske en helt annan kris efter jul då ett och annat hushåll inser att januari månad kan bli en lång månad rent ekonomiskt. Så köp nu inte för mycket till jul och när det gäller lite dyrare saker kan säkert alltid fynda dessa under mellandagsrean.


Läste att Thomas Quick fick resning. Ska man hurra för det eller ska man fundera på vad som egentligen händer? Om han nu är oskyldig innebär det att den riktiga mödaren går omkring fri ute någonstans. Skumt..
Var det förresten inte just för hans resning som han åkte dit en gång i tiden? Eller han kanske inte hade den typen av böjelser, vad vet jag.
Det enda jag vet är att denna man även är anklagad för ett mord här i staden någon gång på 60-talet…

Nä, jag har skrivit ganska mycket om döden idag och en av dom drabbade råkade bland annat bli EG som ju själv befinner sig någonstans mellan…tja.50 och döden. Men vi la ner den diskussionen och pratade om livet som miljonärer istället. Det var fan så mycket trevligare än att prata om ond bråd död. Men visst, döden kommer till oss alla, några lite tidigare och andra lite senare. Jag minns förresten att det fanns en sida på Internet där man kunde knappa in sin födelsedaga och vips fick man redan på vilket år, månad, dag och till och med klockslag då man skulle lämna jordelivet. Själv har jag fullkomligt glömt bort min egen dödsdag men jag minns att jag tyckte att det liksom var ganska så gott om tid kvar…typ.

Är fortfarande apmätt efter dagen grekiska buffé till som och Sickan tryckte i oss. Skulle nog heller inte tagit så mycket vitlökssås över min Gyros men va fasen, det är ju gott. Sickan fick även i sig några pannkakor fast å andra sidan åt hon mindre av den andra buffén.
Slutet gott, allting gott..och blandat.


På återhörande!
Eken

God Jul från F21 i Luleå

(Foto Eva Sjögreen NSD)

Japp så såg det ut när 6st JAS 39 Gripen firar jul. Okej, lägger man huvudet lite på sne åt vänster kan man ana en julgran...eller?

Mat mat mat..

Så här i juletid är maten väldigt mycket i fokus på gott och ont, fast mest gott tror jag. Just mat är något som vi alla på ett eller annat sätt utan att vi kanske vet om det faktiskt engagerar oss i. Själv tycker jag det är ganska intressant med matkvalitet och matkultur. Att skriva alla mina tankar och funderingar kring detta skulle nog kunna bli en egen blogg så jag väljer att bara skumma lite på ytan.

I dagens lokaltidning kunde man läsa om en kvinna som är universitetsadjunkt i Mat och måltidskunskap på högskolan i Kristianstad. Hon hade många bra vinklingar på det här med mat och vår alla matkultur men också kvalitet. En sak var ganska intresant. Hon menade på att vi alla då vi handlar till viss del blottar oss själva för både kassörska och kunden bakom. Dom ser ju precis vad du köper och kan sedan dra egna slutsater om personens livsstil. Även kassapersonl bekräftar att dom kan gissa sig till både en persons privata förhållande samt till viss del även vilken samhällsgrupp personen tillhör. Visst är det lite läskigt, men samtidigt stämmer det ju. En person som är singen har ju självklart i många fall helt andra matvanor än en person som handlar till man/fru och två barn.

Men vad är egentligen matkvalitet? Är det att man köper det dyraste köttet? Visst, det är säkert stor skillnad på en köttbit på Citygross än om du köper det i Saluhallen på Östermalm. Matkvalitet kan också vara sättet att förbereda och tillaga sina måltider. För vissa kan matkvalitet kanske inte alls ha med själva maten att göra utan att man helt enkelt sitter samlade hela familjen kring matbordet och har det allmänt trevligt. Då kan ju det man har på tallriken komam i andra hand.
Matkvalitet kan också vara att sitta ensam själv vid köksbordet med en skål fil och en kopp kaffe klockan halv sju på morgonen innan den ensamstående fyrabarnsmamman Johanna väcker barnen. Ja, varför skulle inte det kunna vara matkvalitet?

Själv har jag alltid älskat mat men i unga år handlade det mest om att äta den. Jag hade nog bara två tre paradrätter jag kunde laga som inte innebar snabbmakaroner och falukorv. Men med en ihäridg ex fru som mer eller mindre tvingade mig att laga lite mer sofistikerade rätter utvecklade jag matintresst till att även mer delaktigt vara med och tillaga det. Nu för tiden kan jag tycka det är både spännande och intressant att prova på något nytt recept trots att det på pappret ser ut att vara fullständigt omöjligt. Men som sagt, exfrun sparkade rejält på mig där bland slevar och kastruller så mina gastronomiska äventyr så här i vuxen ålder har jag henne att tacka för.

Imorgon blir det förresten lasagne till middag...igen.

Idag missförstod jag förreten en grej ganska så rejält. EG lät meddela att dagen till ära skulle man jula på F21 och flyga över hela Norrbotten med en julgran. Ja, så tolkade i alla fall jag det. Framför mig såg jag hur man lyfte med helikopter som hade en står fin gran hängandes under till. Trots att jag dock tyckte det hela var lite spektakulärt så köpte jag konceptet och militären gör ju lite hur dom vill. Samtidigt blev jag lite mer konfunderad då hon nämnde att hon hört hur dom lyft på F21 med bland annat JAS-plan. Va fan tänkte jag, dom kan väl inte binda fast en gran under ett JAS-plan? Fast dom kanske bara var eskort till tomtehelikoptern. Jag hade också en tanke kring att man kanske kastade ut pepparkakor på sin flygväg. Men för att ta död på alla spekulationer kikade jag in på NSD och såg då svaret. Någon levande gran var det inte tal om utan istället flög sex stycken jasplan i formation som en julgran. Ja, nu vet ni det. Ska se om jag inte på NSD´s nåder kan lägga in en bild på det hela. Men som sagt, förvänta er ingen äkta julgran, det misstaget räcker att jag själv gjorde.

Nä, nu måste jag återgå till verkligheten lite och även försöka få i mig lite mat. Ska också passa på att fila lite ytterligare på mitt andra projekt. Har en person som sitter som på nålar för att jag ska ta tag i ytterligare en bit i detta projekt.

Ha det finfint och glöm inte att det exakt om en vecka är dan före dan..så att säga.

På återhörande!
E

Nett O Lätt

IKEA AB levde kanske inte riktigt upp till förväntningarna utan redovisade en halverad vinst som blev lite drygt 1 miljard mot 2 miljader föregårnde år. Men i sann IKEA andra ryckte man lite på axlarna och menade att man trots en rejäl lågkonjunktur klarat sig ganska bra ändå. Ja, tacka fan för det. IKEA behöver inte ursäkta sig för några aktieägare, dom behöver heller inte betala ut någora halvskumma bonusar utan man tar helt enkelt nya tag. Att inte börsnotera IKEA måtste nog vara bland det smartaste herr Kamprad någonsin gjort.

På tal om handel. Ikväll svängde jag in på Netto för att köpa en liter mjölk. Jag burkar inte handla på Netto men idag var ett undantag. Det som är kul med just Netto är att det finns allt. Idag hade man dessutom en kampanj på svetsarhjälm och fiskrom från Bornholm och för alla er som redan tröttnat på glögg och julmust kunde man köpa Tranbärssaft. Lite kul tycker jag och när man ändå är där kan man ju passa på att köpa en badrumshylla. Fast idag blev den enbart en liter mjölk.

Det är alltid vanskligt att ta med amerikanska turister på Luciatåg. Tänker i första hand på stjärngossarna. Finns ju vissa liknelser med deras vita kläder och strutar på huvudet som med en amerikansk företeelse som ofta innebär en typ av ritual med brinnande kors och baptistkyrkor. Tja..jag går inte in mer på det i dag.

Efter att ha slirat hem från jobbet passade jag på att ta mig en promenad- Det hade slutat snöa men hela miljön ser helt klart mycket ljusare och fräschare ut. Tacka vet jag vit snö istället för smutsbruna gräsmattor och geggiga vattenpölar. Tyvärr insåg jag att mina vinterdäck inte rullar en säsong till...suck. Den kosten hade jag gärna varit utan. Men jag får se hur jag löser det men fort måste det gå. Som vanligt blir det sökert töväder så fort däcken är på, det har liksom hänt förr. Men skam den som ger sig.

Om man inte är snäll får man inga julklappar och vill man bli snäll ska man äta pepparkakor. Så är man dum och inte tycker om peppisar så får man helt enkelt inte några julklappar. Svårare än så är det inte.

Har diplomater så dåligt betalt nu för tiden att man måste knäcka extra genom att sälja nylonstrumpor?

Nä, jag måste vidare i livet nu och ska alldeles strax hem till Kicki och Jonas och hunden Alfons för att glögga. Hm, kanske skulle fiska upp en sådan där svetsarhjälm på Netto på vägen..

På återhörande!
Eken

Vinterskrud på Terassen

Jaha, så kom den då, årets första snö. Jag har faktiskt längtat efter riktig snö och det lyser upp en hel del till skillnad från det annars så trista och mörka. Som vanligt innebär även den första snön totalt kaos här i södra Sverige. Bilar som krockar, folk som halkar och uteblommor som dör. Men med tanke på att det i skrivande stund är tio dagar kvar till Julafton så tycker jag detta snöfall helt klart är ursäktat. Tror säkert att en och annan förälder gärna ser att både snö och kyla kommer. Barnen kan vara ute och åka pulka och för de som gillar att åka skridskor funkar en nyspolad isbana helt okej. Vem har sagt att man ska sitta inne under jul och nyårsledighet?

Var det någon som inte grät en skvätt under Svenska Hjältar igår?

Idag har det förresten inte varit många minuter över till någonting faktiskt. Har definitivt varit en dag då man tagit ett steg framåt och ett tillbaka. Trots det har jag lyckats fundera lite på mitt andra projekt och har även korrigerat lite av innehållet. Vissa delar är redan lämnade på ”remiss” men om tid finns ska jag försöka ge mig på att bygga vidare på projektet. Då detta projekt inte har något som helst att göra med bloggen kommer jag bara nämna det då och då. Som tur är känner jag heller ingen större press på att projektet ska bli klart till jul utan det kan även vara ett livstidsprojekt, eller i alla fall om det blir någon uppföljning. Men då har jag för länge sedan lämnat landet och sitter på någon balkong, nä förlåt en terrass och blickar ut över en solnedgång och dricker drinkar och samtalar om livet med antingen mig själv eller med någon gammal pensionerad statsanställd filur med förkärlek för Strawberry Daiquiri.
Nåja, drömma kan man ju alltid och mirakel har ju de facto faktiskt skett. Dock inte hos mig..än.

Tyvärr hinner jag inte skriva så mycket mer idag. Måste bege mig ut och gräva fram bilen och jag hoppas verkligen att den kommer att starta. Någon motorvärmare hade jag inte trots att uttag till det finns hemma. Fast den dagen det blir minus 40 grader kommer nog halva Sverige att långsamt dö ut. I alla fall alla som bor söder om Sundsvall. Om jag inte minns fel var det vintern 97-98 som det var riktigt apkallt. Själv spatserade jag runt i norr den vintern och rekordet blev minus 37 grader. Kallt var bara förnamnet och det gjorde till och med ont att andas. Fast så här i efterhand var det ju också en form av upplevelse. Närmare ett fångläger i Sibirien kan man nog inte komma faktiskt.

Men men, ska som sagt ut och slira lite vägarna nu så jag ber att få återkomma.

Ha det så bra!
Eken

Att sätta upp en julstjärna utan rullator...

Lisa och Anna ska gå och handla jäst, ingefära, ättika och falukorv utav den bästa. Känner ni igen det? Japp, det är ju självklart tjejerna i Bullerbyn som traskar iväg till handlaren. Vi som kan våra Astridsagor vet ju att Lisa och Anna får gå tillbaka både två och tre gånger innan dom fått med sig allt dom ska.
Idag har jag ätit falukorv utav den bästa tror jag. Den innehöll 74% kött och ni som läst tidigare inlägg vet att det är ett ganska högt procenttal kött. Skräckexemplet var Ingemar Johanssons falukorv som endast innehöll 55% kött. Man kan ju bara drömma om vad dom fyller ut resten med. Men men, nog om det.

Blev en sen kväll på jobbet igen. Nu känns det verkligen av att det är julrusch. Det ska fixas och trixas men ibland finns det både praktiskt och fysiska begränsningar för vad som är rimligt. Dock ligger vi bra till i förhållade till budget så vi får hoppas volymen håller i sig. Vissa andra har tydligen redan nått sin budget och roar sig istället med allmänt julpyssel på arbetstid. Dock inte på vårt företag...

Om ni köper en Triss i julklapp så finns chans till 10 miljoner direkt på skrapet, det ni!!
(Men glöm inte köpa en till dig själv också.)

Min ex-fru har en idé om hur man ska minska utsläppen av koldioxid, inte minst vid övergångsställen. För att inte bli fullständigt lynchad bevarar jag dock denna något udda och inte helt kontroversiella idé för mig själv. Men jag kan inte låta bli att tycka idén är ganska bra och man kan även på sätt och vis slå två flugor i en smäll så att säga. Men som sagt, don´t read my lips.

Om ni undrar om detta inlägg är lite förvirrat med korvar och övergångsställen så beror det på att mina tankar är lite på annat håll. Jag har nämligen ett annat projekt på gång vid sidan om. Även det handlar om skrivandets konst och snart kommer ett utkast lämnas till en kritisk enhet som får avgöra om jag ska fortsätta eller ej. Det viktigaste är bara att skriva det på sådant sätt att denna kritiska enhet kommer att skrika om mer...hehe
Men låt mig återkomma med detta.

Hm..blir inte riktigt klok på Maggan och Gittan, de två skrattande väninnorna i såpan Ullared. Ibland går Gittan..eller Maggan med rullator och ibland inte. Höjden var i alla fall då Gittan eller Maggan, ja hon med rullatorn klättrade upp på en liten stege för att sätta julstjärnan högst upp i julgranen. Kan ju meddela att rullatorn inte var med upp på stegen. Skumt... Kanske bevittnar vi ett offentligt försäkringsbedrägeri eller vad handlar det om? Skumt som sagt...

Nu är det dags för att fortsätta med mitt andra projekt men jag lovar återkomma även här som vanligt.

På återhörande!
Eken

P.S Missade ni gårdagens Luciatåg från Växjö Domkyrka finns det några klipp från SVT på Youtube. Tja..var annars förresten...

Från Hollywood till Domkyrkan med ljus i sin hand

Seg seg seg...trött trött trött. Ja, så kan det gå när man ska inväta Luica. Att lussevaka är inte riktigt min grej men vi hade trevligt och det blev mycket glögg....
Så idag är en dag då man gör så lite det bara går eftersom det inte går att göra så mycket. Har slötittat på filmen True confessions of a Hollywood Starlet. En typisk tjejfilm faktiskt. Handlar om hur en ung barn och ungomsstjärna i Hollywood festar lite för mycket. Läggs in på rehab och flyttas sedan till din moster Trudy ute på landet. Att hon är en megakändis hålls hemligt och Morgan Carter (som tjejen heter) gör allt för att dölja sin riktiga identitet. Sedan träffar hon en kille, hon hamnar i klinch med skolans innebrudar och karusellen är igång. Till slut uppdagas det ju vem hon egentligen är och paparazzi och andra lycksöker tar sig till den lilla staden.
Jaja, jag bara slötittade på filmen som sagt... Men ni fattar säkert grejen och det slutar självklart med att stjärnan får sin prins...typ.
Men men, en sådan dag är det idag då man gör minst möjligt.

Vill ni ha riktig dramatik och aktion men där slutet är det sämsta och värsta tänkbara kan jag rekommendera att lyssna på den radiotrafik mellan finlandsfärjorna, fraktfartyg och sjöräddningen som ägde rum den där mörka och blåsiga höstnatt 1994. Gäller som ni kanske räknat ut natten då Estonia gick under i Östersjön. Jag har lyssnat på denna radiotrafik från att Silja Europa nappar upp det första nödanropet till att man morgonen efter inser att katastrofen är ett faktum. All denna ljudupptagning samt bilder finns bland annat på Youtube.
Well, nog om det.

Ett glas mjölk måste vara det mest underskattade som finns. Jag är ingen mjölkmänniska och har väl byggt min kropp på uteslutande vatten genom åren. Men ibland kan jag bli så otroligt sugen på ett vanligt glas mellanmjölk. Spelar ingen roll om det är Arla eller Skånemejeriernas, bara det är mjölk. Förresten, i norr hade man ett tag Fantomen-mjölk. Minns någon av er det? Tror ni inte på mig har jag bildbevis på det men den nådde aldrig ner till oss. Detsamma gäller Zeunerts cider från Sollefteå. Den kom heller aldrig hit ner, men det är en annan femma.
Nu ska jag i alla fall ta mig ett glas mjölk fast jag är osäker på om den gör att min betongkeps känns bättre eller ej.

På 3an går just nu ett program som heter Vårt bröllop i Era händer. Ganska spännande faktiskt. Handlar om hur brudparet lejer ut allt till sina nära och kära att fixa allt från kläder, lokal, mat och underhållning. Kan ju sluta hur som helst tror jag.
Jaja, I know..det är en sådan dag då inte heller kvaliteten på tv-programmen håller högsta klass, i alla fall inte på den som tittar...

Har precis fått reda på att min 2.5år gamla systerson med viss stolthet visat mormor och morfar hur man lägger in en snus precis som sin far och morbror. Det var inte direkt poppis hemma hos mormor och morfar kan jag tala om....

Får inte missa Luciatåget ikväll på tv. Det vore en katastrof för jag orkar inte ställa mig i kön utanför Domkyrkan iår. För er som inte är från staden kan jag berätta att kön till dessa runt 5 föreställningar är i stil med kön in till Ullared. Att Luciatåget är populärt är det minsta man kan säga och i år har det kanske haussats upp lite extra eftersom samma tåg även sänds i TV. Egentligen ska det ju ses live på plats men som jag tidigare skrivit är detta en dag då man gör minst möjligt. Så jag får lussa framför dumburken.

Mmm, vad gott det var med mjölk...

Haha..ja självklart undrade vissa vad spiken i kistan egentligen innebar men för er som jag förklarat det för vet det nu. Och jag hör fortfarande applåderna eka i huvudet.*ler*

Nä, dags att fortsätta göra så lite som möjligt för så få som möjligt under så lång tid som möjligt.

Ha en fortsatt bra Luciadag och glöm inte släcka ljusen innan ni går och lägger er.

Hej svejs!
Eken

Endless..wireless..useless..mess

Har varit en lugn dag idag på alla sätt och vis och det var skönt. Började dagen med att uträtta lite ärenden på stan för att sedan promenixa en tur runt sjön. Sedan bar det av till Högis Torpis för att lämna en CD-skiva. Ja, jag skulle bara lämna skivan men det blev en ganska så lång lämningstid, ca 5 timmar. Men det beror på att vi tog en promenad i skogen, samma skog som jag gått så många gånger med Elmo, plockat blåbär och stukat fötterna i. Men vädret var helt okej och efter turen var de värmande kaffe som gällde. Så där rullade det på och utan jag visste ordet om hade vi sett både ett avsnitt av Ullared samt käkat middag. Ja, tiden går snabbt när man har roligt men tyvärr glömde Sickan bort sin tvättid.

Förresten när jag var på stan insåg jag att julen är apnära nu. Varannan människa man mötte kom med ett inslaget paket och inne butikerna kunde man så där lite diskret avlyssna mobilsamtalen som nästan uteslutande handlade om vad man skulle köpa den mamma, pappa, dotter, svärmor, kompis m.m. Själv har jag lite ont om idéer just nu men jag får fundera lite på innehållet i mina klappar. Har ju några dagar på mig som tur är.

Imorgon är det Lucia och dagen innan, dvs idag är det lussevaka. Inte för att jag är så bunden vid det men ikväll ska vi i alla fall och lussevaka. Nu blir det inte något fylleslag som i unga dar utan det blir nog mer att umgås i goda vänners lag över lite glögg, peppisar och lussbullar. Hm, egentligen gillar jag inte lussebullar för jag har alltid tyckt dom är torra och allmänt...bläää. Men glögg och peppisar är helt ok och om jag känner värdparet rätt kommer någon att förselå att vi beställer pizza framåt småtimmarna. Well, inte mig emot men just nu är jag dock ganska så mätt. Fick ju kyckling, potatis och gräddsås hos Sickan S, men visst en pizza går säkert alltid ner och om inte annat lindrar det ju eventuella konsekvenser av för mycket "vuxenglögg". Att glögga på fastande mage är liksom aldrig bra.

Nä, ska avrunda nu för att hoppa in i duschen för att sedan fara vidare på just Lussevakan.

Ha det fint!
Eken

P.S Rubriken till detta inlägg har egentligen inget med själva inlägget att göra. Blev bara så less på att inte hitta någon passande rubrik just idag, typ piss less.

Circle of Friends

Äntligen fredag och det börjar kännas i skallen att de sista veckorna varit...hektiska. Som alltid ska ju allt göras nu på en gång eller helst igår. Är alltid samma visa varje gång det börjar dra ihop sig till bokslut...som sagt samma visa varje gång år ut och år in.

Nåja, julen är nu nära och i helgen är det Lucia, ljusets brud. För er som gillar Lucia eller framför allt Luciatåg så sänds detta tåg i år på SVT från Växjö Domkyrka. Rekommenderar skarpt att ni ska se detta spektakel och jag kan väl slå mig lite på bröstet och säga att jag själv under min gymnasietid faktiskt var med i samma tåg. Men det är en annan historia.

Vad har ni för favoritlåtar när det gäller julen? Själv måste jag fundera lite. Ok, tror nog att listan ser ut så här. På första plats kommer Chris Rea med låten "Driving home for Christmas". På andra plats Maria Carey och låten "All I want for Christmas is you". Och på bronsplats kommer slutligen Wham med klassikern "Last Christmas".
Japp, var nog en ganska trist lista men va fan, det är ju nostalgi också samt blandat med lite minnen. Därav ser min lista i alla fall ut som den gör.
Förresten, ledmotivet till Karl-Bertil Jonsson Julsaga är också en fin melodi. Men den räknas inte riktigt som en låt.

Jag fick en ny skål igår. Jag placerade skålen på min rumsavdelare mellan kök och vardagsrum. Dock insåg jag att skålen då skymde sikten från köksbordet till tv:n. Så skålen fick snällt omplaceras.

Idag slog jag förresten den sista spiken i en riktig likkista. Men det kändes efter omständigheterna helt ok och jag slöt liksom cirkeln kan man säga. Nu är det överstökat, det som jag på olika sätt och vis försökt att undvika under en lång tid. Men va fan, ibland måste man ta tjuren vid hornen men på grund av andra premisser så var det JAG som hade övertaget och det var JAG som hade makten i min hand som det så fint brukar heta. Men som sagt, nu är det gjort, spikarna är slut, kistan stängd och nersänkt i jorden, tja ända ner till helvetet. Tidigare innan själva spikandet insåg jag också att jag valt fullständigt rätt väg och konstigt nog känner jag nu en otrolig lättnad. Kanske var det trots allt just detta jag behövde på min resa som till viss del började på ett litet hotellrum i krokarna av Arlanda. Men som sagt, life goes on, thanks God for that! (And of course a lot of thanks to EG and little E)

Börjar jag bli gammal förresten? Kom på mig själv på Ripis igår när vi diskuterade olika typer av TV och radioprogram. Jag insåg att mina favvisar just nu förutom Criminal Minds är Skavlan, Sommarpratarna, På Spåret och BBC World Today. Som om inte detta är nog satt jag och analyserade Obamas tacktal igår efter att han fått Nobels Fredspris.
Va fan...? Visst är det skrämmande? Men jag står för detta och tycker jag lär mig att se saker och ting på ett helt annat vis. Har inget som helst intresse av Idol, Bonde söker fru eller något annat i den stilen.
Men det som är minst lika skrämmande är att jag kan ligga dubbelvikt i soffan och skratta åt Simpsons och Family Guy. Jag kan också lika gärna sitta som klistrad och något program om hur man fäller träd i Kanadas urskog på Discovery.
Skumt är liksom bara förnamnet, fast jag vinklar om det med att det handlar om att jag blandar allvar med humor och få på så sätt ut en ganska så sund produkt av det hela ändå.
Men men, alla är vi ju olika...tack och lov!
Förresten, jag saknar faktiskt Hipp Hipp... Älskar det programmet och har faktiskt DVD-boxen fast jag saknar en skiva som Labolina nog förskingrat någonstans. Här hemma är den i alla fall inte...suck.

Förresten, om man skulle ta och skriva ut varje inlägg nu? Kunde ju vara kul att se hur många sidor det blir. Snart har jag ju min bok som vissa av er tycker jag ska skriva.
Men den dagen den sorgen.

Doj doj
Eken

Från sushi till Medecins sans frontieres

Japp, nu är det bara en dag kvar av denna vecka. Dagen blev ganska så snärjig och det var med viss skallebang som jag åkte direkt från jobbet till Ripis där det väntades Sushi i goda vänners lag. Som ni kan se på bilden var det rejält tilltaget och alla blev mätta och belåtna. Dessa läckerbitar sköljdes ner med öl, cider eller vatten. En helt okej avslutning på dagen tycker jag.

Som sagt, dagen var skum på alls sätt och vis trots att jag fick en egen liten tack för ett bra jobbhälsning idag. Alltid lika kul tycker jag. Men hämnden är ljuv som det brukar heta...

Kvällens avsnitt av Criminal Minds var ganska sorgligt men som vanligt underhållande och spännande. Nästa vecka är det sista avsnittet för säsongen men det kan vara skönt med lite uppehåll också. Sedan kommer det alltid gå repriser på tidigare säsonger så helt utan CM blir jag nog inte.

Förresten, var någon av er bjudna på Nobelmiddagen? Nä, inte jag heller. Ärligt talat vet jag inte om det hade varit något för mig. Sitta där med en massa höga akademiker känns faktiskt inte så lockande. Räcker gott och väl att zappa in lite då och då bara för att se så dom sköter sig. Vad våra prinsessor och andra celebra gäster har på sig bryr jag mig inte ett dugg om. Dock är jag ju självklart glad att vi svenskar har deetta värld berömda pris och det är ju inte helt utan stolthet vi alla här i landet kan sträcka lite extra på oss den 10:e december varje år.

Som har jag själv aldrig en aning om vem personen som får litteraturpriset egentligen är men vem har det? Då ska ni även veta att jag plöjt igenom en och annan bok genom åren och att det här med skrift och till viss del litteratur alltid har intresserad mig på ett eller annat vis. Men något fan av någon litterär nobelpristagare har jag aldrig blivit, än så länge.

En sak som dock är genomgående hos pristagarna är ju att de flesta är ganska så till åren komna. Du ser ju aldrig någon ung pigg 25 åring som får pris för sina gärningar inom fysik, kemi eller ekonomi m.m Nä, oftas är det liksom folk mellan 60 och döden som får detta pris. Många gånger också för upptäckter som gjordes då en annan inte ens var född. Nåja, jag låter årets Nobelfirade vara så länge.

Förresten, måste bara säga att enda gången jag blivit glad var när Läkare utan Gränser fick Nobels fredspris 1999. Dom var och är verkligen värda det. Tänker inte fördjupa mig i denna organisation här i bloggen men tro mig, det dom gör är helt klart beundransvärt.

Nä, dags att vara lite social och stoppa om en halvsovande varelse till höger om mig i soffan...och nä, det är ingen hund...

På återhörande

Eken

What have you done this year?

Om man ställer sig in för det faktum att man är nöjd med det man har, ja då borde man ha ett ganska tråkigt liv. Om man istället ser ut genom fönstret och tänker att världen kanske inte är så farlig ändå så kommer livet att bli helt annorlunda.
Ja, så sa en gång en god vän till mig när han skulle resa på långresa för första gången. Resan blev en vändpunkt i hans liv och nu reser han minst en gång per år, eller så ofta och långt som plånboken klarar av kanske man ska säga.

Men oavsett om man reser lång eller kort är dock ändå den mest intressanta resan livets egna resa. Vi lägger snart ytterligare ett år till handlingarna och ser man tillbaka på året så finns det ganska många frågor man kan ställa sig och sedan fundera lite på. Nedan följer några av dessa.

Har du flyttat?
Har någon nära du känt gott bort?
Har du träffat och umgåtts med personer du aldrig tidigare sett?
Har du lämnat landet under året?
Har du ingått eller brutit upp från någon relation?
Har du gråtit?
Har du skrattat så tårarna runnit?
Har du varit så full att du inte minns kvällen innan?
Har du badat i havet?
Har du åkt skidor?
Har du ätit någon maträtt som du minns speciellt?
Har du råkat ut för någon olycka så du fått uppsöka läkare?
Vilken var den roligaste händelsen på hela året?Vilken var den tråkigaste händelsen?

Ja då där kan man hålla på. Gör gärna er egna lista att fundera kring. Lovar er att det kan vara ganska så intressant att göra sin egna lilla årskrönika. Själv har jag inte riktigt kommit igång än men då 2009 varit ett händelserikt år på många sätt och vis är jag rädd att min lista skulle kunna bli hur lång som helst. Fast samtidigt kanske det är meningen. Det påvisar ju bara att man haft ett händelserikt år och inte bara legat hemma på sofflocket.

Ska själv vidare i livet nu men återkommer.

Hälsar
E

Stunder man minns, saker man glömt

Det började som en helt vanligt morgon, dvs insparkad dörr. Men redan vid frukosten insåg vi att det var något fel. Solen var borta och det var bara moln på den annars så klarblå himeln. Attan också, för befinner man sig på en semesterort innebär dåligt väder faktiskt problem. Efter frukosten stod vi på balkongen och undrade vad vi skulle hitta på istället.
Det som sedan hände var en sådan där sak man minns.

EG sa att hon gärna ville spä på hennes fåfänga och samtidigt bejaka sin kvinnlighet genom att få ordning på naglarna. Sagt och gjort, vi traskade bort till den lilla inrättningen och hon satte sig till rätta där i stolen och sträckte fram händerna. Där skulle hon bli sittandes de närmaste 2 timmarna. Själv stoppade jag mina händer i byxfickorna och begav mig down town längst Main Street. Jag kom inte så där jättelångt innan katastrofen var ett faktum. Det regn som föll uppifrån var inget regn, det var ett vattenfall. Ja, det formligen sprutade vatten från alla håll och kanter och som grädde på moset kom det en stormby som inte var av denna värld. Tack och lov kunde jag söka skydd i en liten butik men samtidigt var det frustrerande att inte veta när skyfallet skulle sluta.
Nä, det var faktiskt så att både regn och blåst ökade. Plötsligt började det falla ner saker från folks balkonger rätt ner på gatorna. Livsfarligt med andra ord och där i mitten stod lilla jag som med skräckblandad förtjusning bevittnade skådespelet.

Det tog nästen en timma innan jag vågade mig ut och började vingla tillbaka till hotellet. Synen som mötte mig när jag gick gatan fram var också ganska så speciell. Det såg verkligen ut som om hela stället drabbats av en orkan. Det var saker överallt, huller om buller och det rådde en allmän kaotisk stämning. Även lokalbefolkningen var smått shockade över ovädret, det märktes.

På väg till hotellet kikade jag in till EG där i stolen. Jo då, naglarna såg fina ut. Vi fick även sällskap av fru Jonsson som vaknat till liv. Frågan vara bara var vi skulle hitta på resten av dagen. Vad gör man när man liksom inte kan göra något? Jo, vi tar och spelar Yatzy. Problemet var bara att vi hade inget Yatzy med oss.
Så efter ett snabbt klädbyte tog jag med mig den nymanikyrerade (heter det så) damen för att gå på Yatzy-jakt. Det var minsann svårade än vi trott. Vi besökte leksaksaffärer, en bokhandel och även andra små hål i väggen men ingen av dessa hade Yatzy. Så efter ett tag gav i upp och gick tillbaka igen. Självklart hittade vi ett bättre begagnat Yatzypapper på hotellet.. men då hade vi redan beslutat oss för att ta till flaskan istället för att få dagen att gå. Ja, i klartext hade vi laddat upp med vodka och gin så det skulle räcka resten av denna regniga och blåsiga dag. Moget...

Hur som helst, detta var en sådan där sak man minns, kanske just för att detta oväder kändes så fel liksom. Men samtidigt var det ganska skönt med ett naturligt avbräck från solen. Dock tyckte jag synd om familjen "Rulleman" som fick hela verksamheten dränkt. Men dom fick ordning på det också sedan.

Vilket datum detta ägde rum har jag dock glömt...

På återhörande!
Eken

Dansk öl, svensk bil, kurdisk...pizza??

"Varje gång jag ser dig slår mitt hjärta bubbla slag,
Men du kysser någon annan när det borde varit jag.
Du är vacker jag är ensam och jag tänker varje gång att
det borde varit vi två och en enkel kärleksång..."
Fernandoz

Ja, den där låter har nu några miljoner tv-tittare lyssnat till i introt av Ullared. Nu är det bara ett avsnitt kvar vänner. Igår såg jag det faktiskt och det var väl så där. Fast jag tyckte faktiskt lite synd om tjejen från Sundsvall som tappade bort sin kundvagn. Kan faktiskt förstå en viss frustration att ha åkt med buss ända från Sundsvall för att shoppa på Ullared och sedan inte hitta vagnen. Men men, den kom ju tillrätta lagom till stängningsdags.
Har dock aldrig fattat vad ”seriegubben” har att göra i programmet. Det är ju inte så att det stimulerar att besöka hans lilla butik nu efter programmet, snarare tvärtom. Tycker han verkar skum faktiskt.

Klimatmöte och Nobelpris samma vecka kallar jag tajming. För en gångs skull har hela världen ögonen på oss skandinaver. Känns lite kul att deltagarna på klimatmötet kom i över 140 privatplan och åker runt i en massa lyxbilar. Jag varenda militär flygplats i i vårt grannland ska tydligen fått husera dessa transportmedel. Klimartsmart var ordet.
Men låt oss återgå till världen blickar mot oss. Det är nu vi skulle kunna kränga Volvo, spättekaka och torkat renkött på löpande band. Danskarna har ju sin öl och röda korv som säkert en och annan delegat mumsat i sig. Frågan är bara hur pass givande mötet blir. En sak är dock säker, för alla de entusiaster av flyg i alla dess former lär dom väl fara som skottspolar mellan Danmark och Norge. Ja, vem kan missa chansen att få se Air Force One på nordisk mark? Synd bara att vädret är skit med regn och dålig sikt för alla er flygplans skådare.

Igår stoppades tre män här i bygden av polisen. I deras två skåpbilar fann man 12 ton batterier. Är det sådant som kallas laddat möte?

Vet ni förresten vilken stad som har flest dollarmiljonärer? Inte jag heller innan jag hörde det något anmärkningsvärda svaret, dvs Moskva. Men som sagt, då bör man känna till att är man rik i Moskva eller ja i Ryssland generellt så är man snuskigt rik.
En annan saftig kunskap är att ett av världens mest produktiva land av saffran är.... Iran. Men på grund av ovanligt kallt väder har skörden varit dåligt vilket gjort att priset än mer skjutit i höjden. Ok, nu är det väl ingen privatperson som springer till affären och köper ett kilo saffran bara så där. Eller tja, kanske om man är en rik ryss.

Ikväll ska vi nog unna oss en pizza till middag. Ja, ibland måste man våga göra det trots att det varken är helt eller onsdag. Det är bara tisdag och så regnar det ute. Ja, det är en typisk pizza dag med julmust som dryck. Sedan mår man som en prins och prinsessa när man ligger där i soffan och har ont i magen blandat med dåligt samvete. Men va fan, man måste ju börja töja ut magen lite redan nu om man ska få plats med all julmat snart. Så jag ser det mer som ett förebyggande åtagande att vårda sin kropp. Oj då, det lät jäkligt suspekt. Jag som bara var sugen på pizza.
Men då aftonens sällskap inte är någon större vän av gastronomiska underverk är jag säker på att min idé om pizza kommer att bli perfekt.
Hm, ja dom som har pizzerian jag ska till är kurder. Inget om om det, men att få en pizza lagad av en äkta italienare känns allt mer avlägset.

Jag har förresten kommit på att bokstaven E är världen bästa bokstav, så det så!

På återhörande!
E

Midvinternattens köld...har inte kommit än...

Vill bara börja med att göra ett förtydligande. Jag har absolut INTE följt McLeods döttrar om ni trodde det. Har sett något enstaka avsnitt och är lika förvirrad ändå eftersom jag av förklarliga skäl inte har någon som helst röd tråd. Har ingen koll alls ärligt talat. Vet inte vem som dejtar vem eller vem som köpt sjuka får av varandra eller vem som lurat vem etc. Så nu vet ni det. Alla djupare frågor om denna serie ber jag er ställa till någon annan eller köp DVD-boxen.

På tal om döttrar så slog svenska damlandslaget i innebandy USA igår med siffrorna 28-1 i Dam-VM. Tja, allt är ju inte USA bäst på här i världen och tur är väl det. Fast jag kan även nämna att Norge också fick stryk av Sverige med ganska så stora siffror. Men men, huvudsaken är ju inte att vinna utan att delta. Eller nä, det är också fel, huvudsaken är inte att vinna utan att vinna så stort som möjligt. Japp, där satt den!

Adventstid kom till mitt ensamma hus, jag sätter in staken ett sparat ljus….

Jag är alltid lite så där extra smyg på elektriska juleljus. Vågar till exempel inte har mina stjärnor tända över natten, ej heller när jag är på jobbet. Min ljusslinga utomhus släcker jag på dagtid men den får dock stå på över natten. Eftersom det bara regnar här i staden så skulle en liten ljusbrand släcka sig själv..hoppas jag. Men visst ska man vara lite så där skeptiskt. Vissa förrättningar säljer 10m ljusslinga för 29:90:-. Det känns i mina ögon så där halvseriöst, inte minst om det är avsett för utomhusbruk. Jag menar att om man ska pyssla med diverse elinstallationer utomhus vill man ju gärna att det är bra grejer och inte grejer där man riskerar att få 220V rakt in i kroppen.
Men men, det blir nog bra men köp nu inte grisen i säcken bara. Betala gärna lite extra för era julstjärnor och slingor. Japp, det var dagens konsumentrådgivning.

Volvo For Life-SAAB near Death
(Är det sådant som kallas för kontrast?)

Just det, snart kommer den! Tidningen alla väntat på, tidningarnas tidning, årets kioskvältare nummer ett. Japp, snart är den här. Julens stora TV-bilaga!!! Jippiiiiii!! Wow, vågen liksom…
Fan vi människor är banne mig inte kloka. Kasta ut TV-jäveln under julen och spela monopol och knäck nötter istället. Eller varför inte gå en promenad på juldagen, tänd en eld och sota lite vurre. Ni kan även koka glöggen där över den öppna elden och ha det allmänt juligt var ni än befinner er ute i naturen. Tyvärr lyser väl snön med sin frånvaro men man får göra det bästa av situationen.
Tack och lov finns det konstsnö på burk, sprayburk.

"Problem är till för att skjutas upp, för att sedan helt glömmas bort"
Okänd

På återhörande!
Eken