Grön Jul med Rosa Band

"Motion är bara strunt. Är du frisk behöver du den inte och är du sjuk bör du undvika den."
Henry Ford

Månaden är till ända, denna sista dag innan vi går in i December månad. Snön lyser med sin frånvaro men det hade verkligen passat med snö nu. Säga vad man vill om snön men den lyser verkligen upp. Nu är det bara mörkt och trist och hade all mängd regn som fallit till marken istället varit snö hade vi säkert varit rejält insnöade nu.

Gjorde ett klipp häromdagen. Köpte en falukorv som innehöll hela 74% kött. Låter skumt, jag vet men då jag gjorden en snabb liten vetenskaplig undersökning fann jag att Scan och Ingmar Johansson samt Ugglarp inte ens kom i närheten av dessa 74% kött. Lite skrämmande faktiskt. Jag vill inte ens veta vad dom fyller ut korven med. Har hört av säkra källor att falukorven i norr också har en högre kötthalt än vad vi är vana vid här. Smakmässigt måste jag tyvärr erkänna att jag inte kände någon större skillnad. Så jag är lite förvirrad nu. Ska jag fortsätta med 74% kött eller med 54% kött (Scan)? Ja det är frågan....

Om ni undrar så presenteras filmen av Lidl..

Har passat på att traska runt sjön ikväll igen tillsammans med en vän. Vi gick i ganska raskt tempo och avhandlade diverse livsfrågor som vanligt. Vi var långt ifrån ensamma där runt sjön och var och varannan vi mötte var en sådan där friskus med både mössa och reflexväst. Själva hade vi inte något av det men vi kom runt ändå, helskinnade. För er som inte vet är ju trots allt en reflexväst en både bra och billig livförsäkring så här i mörkret.
Det här med motion är nog lika individuellt som val av tandborste. Dock känns det som om den värsta träningshysterin lagt sig lite i alla fall och det är inte lika "status" idag som innan att säga att man har ett gymkort. Fråga mig inte varför men lite så är det.
Själv är jag glad om jag får mig några härliga promenader i veckan. Har ju blivit mindre med det sedan hundarna försvann men någon soffpotatis tänker jag inte bli.

Det blev inga nya minareter i Schweiz. Rätt eller fel? Är nog så att landet känt för ost, choklad och dyra klockar har sagt sitt.

Jag har nu dragit mitt strå i stack gällande välgörenhet. Köpte två paket rosa disktrasor där 50öre oavkortat går till Rosa Bandetkampanjen. Är jag snäll eller är jag bara trött på denna typ av sjukdom? Tja, ärligt talat är jag både och... av förklarliga skäl.

Imorgon är det 1:a December. Gör er redo för den sista månaden av detta år 2009. Blev året so ni tänkt er eller blev det bättre eller sämre...eller kanske hände det inget alls? Eller var det som så att allt hände detta år? Tja. fundera lite på det kära vänner. Ni har som sagt en månad på er att summera detta 2009.

Tills dess, ha det gott!

Häslar
Eken

And the winner is..

"Som regel undviker jag frestelser-om de inte är oemotståndliga."

Mae West

Japp, nu är det jul på riktigt och när jag kikar ut ser jag diverse julpynt hos mina grannar. Själv har jag inte fått upp en enda julsak än men funderar kanske på att börja med min stora ljusslinga som jag hade förra året. Tyvärr är slingan nu mer en form av trassel är jag rädd. Annars får jag ta mig i kragen och offra några hundralappar till att köpa några julsaker att ha i mina fönster. I dag finns det ju så många olika alternativ och att "bara" ha en vanlig adventsljusstake känns ganska så barockt. Men jag får nog återkomma med denna issue.

Gårdagens begivenheter ser ni på bildern. Öl och ölkorv varvat med Nygårda Julmust. Det är faktiskt skillnad på Must och Must för er som missat det. Well, det är inget fel på Apotekarnes heller men Nygårda är lite i en klass för sig, och med det kommer även ett högre pris. Köpte förresten Apoterkarnes must för 5kr (1,4l) på CG. Det är ganska nice price. Det priset har inte Nygårda..

Är det någon som fattade varför MTV visade avsnitt efter avsnitt av Svampbob Fyrkant igår?

Måste vara en av de sjukaste barnprogram som finns men attans poppis...tror jag. Vi är ju en liten skara på fyra personer som haft "förmånen" att skaka hand med den riktiga SpongeBob när vi var i Orlando och Universal Studios. Där satt han, Bob i Nickelodeons studio och lät sig kramas av alla barn. Då jag själv inte var något barn så höll jag mig lite på avstånd. Vet inte om det var en slump med på flyget hem sedan visade dom Spongebob the movie. Den såg jag faktiskt..haha

Well, idag är det som sagt 1:a Advent. Ska snart iväg på diverse sociala aktiviteter som nog kan inkludera både pepparkakor och lussebullar. Detta sköljer man ner med glögg eller kaffe. I fredags försökte förresten Johans mormor, dvs min mamma hälla i denna lilla människa glögg. Men han gillade det inte alls. Däremot var russinen goda. Well, det ska börjas i tid. Tur att Johans mamma, dvs min syster kom till undsättning lite senare sedan. Förresten, ni kan vara lugna, det var barnglögg!

Nä, nu ska jag göra mig iordning för lite julfirande, eller nja. Bättre att kalla det för samkväm på 1:a advent. Jag anser fortfarande att julen inte kommer riktigt än. Vi är bara inne i ett förstadie än så länge och det är nog lika bra det.

På återhörande!

Eken

Step by Step

Såg en kul dokumentär igår som hette något i stil med från Osmonds till Backstreet Boys. Det handlade helt enkelt om hur dessa så kallade pojkband kunde komma fram över en natt och i princip försvinna lika fort igen. Resan berörde NKOTB, Take That, Boyzone, Westlife, Boys II Men, N´Sync m.m. Ett av de största problemen med att ha ett band som sjunger om ung kärlek och bekymmersfritt liv är att medlemmarna efter ett tag själva växer upp. Då dumpas dom liksom på tippen.
Även deras skrikande unga tjejer till fans växer ju upp och slutar att skrika. Resten kan ju själva räkna ut.
Förresten, den 24 oktober 1970 dog Janis Joplin. På tal om något helt annat. Dödsorsaken var en rejäl överdos heroin som för en gångs skulle var ganska så...ren. Halten heroin uppmättes till nästan 40% mot "normala" 3-4%. Inte undra på att den jointen gick rakt in i skallen liksom. Ja, så kan det gå..

Imorgon är det första advent men hos mig är inte ljuset tänt...än

Ibland kan jag bli fruktansvärt sugen på att dricka drinkar med mycket sprit i. Det som brukar hejda mig är att miljön inte är så där "drinkig". Det är ju trots allt som så att miljön också spelar in när man äter eller dricker något speciellt. Hur kul är det att käka en exotisk bricka full med goda frukter och meloner när snön faller utan för fönstret och du måste ha raggsockar på dig för att inte förfrysa tårna? Nä, den exotiska brickan passar ju bättre när du sitter under palmerna, hör hur det kristallklara vattnet rullar in mot stranden och det enda du har på dig är shorts och solglasögon. Ja, på samma sätt är det när man väljer drinkar. Det finns "svennedrinkar" och det finns semesterdrinkar. Det kommer man liksom aldrig ifrån.
Så tillsvidare får jag nöja med med hederlig öl.

Palmolja har förresten kommit att bli en av världens mest populära oljor. Effekten har dock blivit fruktansvärd. Åter igen skövlas regnskog i jakten på våra västerländska krav på bättre levande, slätare hy och friskare sinne. Skumt...

Är det någon som spelar Maria Bingo?

Sitter lite och avvaktar tiden faktiskt. Har 3-4 olika aktiviteter ikväll men inväntar först ett svar innan jag kan gå vidare i lördagskvällen. Ganska frustrerade att inte kunna planera vissa saker i tid men ibland blir det så. Skulle även klippt mig idag men det hann jag tyvärr inte med. Dock får jag se om jag kan fixa det imorgon istället. Någon liten klipptjej eller klippkille måste ju ha öppen även en söndag.
Får undersöka den saken.

"Motgångar är ofta en förklädd vän"
Jan Fridegård

Hälsar
Eken

Städa städa på en fredag och så varje jul...

"Att älska sig själv är början till en livslång kärlekshistoria."

Oscar Wilde

Ja, så var det fredag afton och jag är aptrött. Efter jobbet var jag bjuden på middag. Därefter vidare till Sickan med hov och hämta grejer och därefter vidare till ännu en anhalt. Något fredagsmys har det inte blivit tal om alls.

Väl hemma fick jag panik över att jag inte längre kunde skjuta på att rensa lite i förrådet. Sagt och gjort ut med hela förrådet och gå igenom varje låda. Det blev dock ett gott reslutat. Hade två extra stora flyttkartonger som jag hade tänkt packa i men det som hände var att jag fick två över istället. Hemligheten bakom denna sensationella händelse stavas "soppåse". Japp, jag slängde faktiskt en hel del gammal junk som jag efter x-antal år insett inte kommer användas.

Så min trötthet nu baseras på hårt jobb både fysiskt och mentalt.*ler*

Personen på bilden ovan har inget med mitt eget förråd att göra utan får mer symbolisera det här med att städa förråd. Notera dock den svarta sopsäcken. Fler som fick slänga..haha

Hon hade förresten ena förrådsbekymmer... Spara eller slänga, spara eller slänga...

(Eller som man brukar säga, som vanligt är det inte tjejen i filmen som skrivit brevet...eller hur fan var det nu igen?)

Någon som minns Bullens brevfilmer förresten? Nostalgi vänner, nostalgi...

Jag är både nöjd och stolt över mig själv och förrådet ser faktiskt riktigt civilicerat ut. Ordning och reda pengar på fredag.

Städa städa på en freda och så varje jul...det tycker jag är kul... (Pippi Långstrump)

Nä, va fan..är ju fredag trots allt. Kanske man skulle ut lite i den mörka regniga fredagsnatten ändå. Slå en signal till min gode vän T och sedan dricka ännu mer öl? Kanske några ölkorvar på det också? Eller inte....

Den som lever får se!

På återhörande!

Eken

En anka i Dubai

"Den ensamme har alltid fått kämpa för att inte bli övermannad av stammen.
Du kommer ofta att vara ensam och ibland rädd, men inget pris är för högt när
det gäller privilegiet att äga sig själv."
Fredric Nietzsche

I många fall sprider egoismen sig i kroppen ju äldre men blir. Har man ingen familj eller någon annan att ta hänsyn till kan egoismen rent av bli skadlig. Man håller allt och alla på behörigt avstånd och inte ens det bästa duger längre. Men för att bryta denna typ av ego och kräsenhet krävs antingen att man rannsakar sig själv eller att andra yttre omständigheter gör att man se omgivningen an på ett helt annat vis.
Vanliga saker som kan rubba fasaden kan vara allt från dödsfall till att man finner den stora kärleken. Åter igen kan det klassiska ödet rubba berg och förvandla de mest krigiska och kalla personer till öppna och varma individer över en natt. Slutligen, Carpe Diem.

Hörde att det är kris med pengar i lyxlandet Dubai. Ja, det var väl bara en tidsfråga innan det skulle ske. Varenda vettig människa måste ju insett att det inte är hållbart att bygga en form av utopi och sedan få denna utopi att fungera full ut. För er tror att Dubai i grund och botten är ett svinrikt oljeland så tror ni fel. Dubai är faktiskt ett av de länder där i regionen som har minst olja. Pengarna har istället strömmat in från utländska investerare som även dom hoppats på att få ett finger med i spelet i denna lilla utopi. Men som det nu ser ur verkar det vara dystert, mycket dyster och landet har skulder på över ofattbara 550 miljarder enligt DI. Tja, alltid kan det väl vara en liten tröst för att er med huslån som följer räntehöjningar eller sänkningar med några procent hit eller dit.

På löpet idag kunde man läsa att Anna Anka brukar hyra en dvärg till barnen till jul. Jaha, ja jo…hm.. Vi här i Sverige brukar ju nöja oss med Kalle Anka istället.

Har ni insett vidden av svininfluensan än förresten? Än har ingen fått den på jobbet peppar peppar och det har varit ganska lugnt även i vår lilla stad. Ja ingen har dött än så länge men än kanske man inte ska ropa halloj. Någon hysteri över att vaccinera sig har heller inte brutit ut, det är snarare som så att folk blivit indragna med våld av vårdpersonal för att få vaccinet. Tydligen har en öppnad dos väldigt kort hållbarhet så kommer det ingen och vill spruta sig måste den dosen vaccin kasseras. Hm, ja jag tycker allt det där är lite skumt faktiskt. Är det farligt verkligen med svinis eller är det allt och alla som trissar upp det hela? Jag hävdar fortfarande att innan året är slut har fler dött i trafiken än i grisflunsan. (Då har jag inte ens nämnt andra dödsfall pga sjudomar så som cancer, stroke, infarkter m.m.)

” -Men du som är så ung måste ju vaccinera dig!
” -Va, men ska inte du själv vaccinera dig då?
” -Nä, jag är ändå så gammal.”

Jaha, snacka om att värdera livet på annorlunda vis.

Själv har jag omvärderat mitt liv och det går bara bättre och bättre. Så det ska jag fira med en kopp kaffe nu.

På återhörande!
E

Keep in dreaming...

"Om en människa önskar att hennes drömmar ska bli verklighet så gör hon klokt i att vakna först"
Okänd

För tre år sedan gick det en dokumentär om den svenska lilla gruppen Calaisa och deras jakt på ett skivkontrakt. Som tittare fick man följa med till USA och till countryns mecka Nashville. Tro det eller ej men när dokumentären var slut hade dessa fyra skånska tjejer ett skivkontrakt med Warner. Namnet på dokumentären var " Att leva sin dröm".

Vi har alla olika typer av drömma. Vissa av oss förverkligar dom medan de flesta av oss kommer att få behålla dessa drömmar som just drömmar. Själv är jag en drömmare av stora mått och har så alltid varit. Jag har drömt om tjejer, resor, event och självklart om bättre tider då och då. Vissa av mina tidigare drömmar har jag fått uppleva men det finns samtidigt hur många drömmar kvar som helst. Tror nog att jag får en ny dröm varje dag faktiskt. Jag tror inte jag skulle kunna leva utan drömmar utan många gånger kan ju en dröm vara så stark att man lever på den resten av dagen. Men det är dock viktigt att kunna skilja på dröm och verklighet. Det finns exempel på när drömmen går över i verklighet och även de konsekvenser som det kan innebära.

Viktigt att ni inte förväxlar dessa drömmar med de drömmar ni kanske har om natten. Det är ju en helt annan typ av drömmar eller mardrömmar beroende på hur man har det. Håll dock med om att vi har nog alla drömt något jobbigt, hemskt eller suspekt att man varit överlycklig på morgonen sedan att det bara var en dröm.
Fast lika väl har nog många vaknat upp i ren besvikelse för man trodde ju verkligen att den där drömmen kanske trots allt var sann.
Men det är väl bara att välja, antingen går man naken på stan eller vinner man 12 miljoner på Lotto.

Själv har jag nog sovit konstigt den sista tiden för jag minns faktiskt inte om jag drömt något speciellt på sista tiden. I slutet av sommaren hade jag många konstiga drömmar, ja de nätter jag de facto sov gott men så fanns det ju en anledning till det också.
Dock sov jag som en stock på resan innan jag fick min dörr insparkad på morgonen av en hungrig rumsgranne som påpekade att det var dags för frukost.

Well, dream on vänner. Drömmarna är viktigare än vi anar och själv kommer jag fortsätta mitt dagdrömmeri fram till den dag jag dör. Hm, kanske är det just då som alla drömmar går över till verklighet. Vem vet...

Sov gott!
Eken

Laxpuck och de Fördömdas Tempel

”En hungrig kvinna är en lycklig kvinna”
Nigella Lawson

Så där, nu är mina laxpuckar äntligen klara. Dom kanske inte ser ut som puckar men gott var det vill jag lova. Lite udda blandning faktiskt då bland annat har både mango och avokado i det hela. Sedan tillkommer ju laxens naturliga sälta. Om inte annat är det ju en fröjd för ögat, ja om ni bortser från att det kanske inte direkt ser ut som puckar.

På tal om mat så går vi ju även mot några riktigt stora mathelger. Både jul mellandagarna och nyår är ju helger då även magen ska få sitt. Redan nu börjar reklambladen fyllas av julmat och det är ju inte utan att man blir lite sugen redan nu. Dock kan det bli för mycket av det goda och man brukar vara ganska så trött på julbord efter ett tag. Rekordet i antal julbord slog jag i början på 2000-talet då jag tyvärr var medverkande på 7st innan själva julafton.
I år vet jag inte hur det ser ut på den fronten. Skulle vara kul att bara beställa en pizza faktiskt. Men tyvärr har väl alla sådana ställen stängt den dagen.

Vad är julen egentligen? Om man frågar 100 personer kommer man nog kunna få 100 olika svar. Men man kan väl sammanfatta det med dessa punkter:
För mig är julen ett bra sätt att vara lite ledig från jobbet.

Tjohoo, hittade en favvo på Spotify. Den som söka skola finna som man brukar säga. Spontant känns det som om man nu kan arkivera varenda CD skiva man äger eller lägga dom i bilen. Hemma, ja då är det datorn som gäller och detta enorma bibliotek av musik blir ju bara större och större. Nästa steg är kanske att köpa det till mobilen också men just nu är jag lite osäker faktiskt. Kan vara skönt att inte lyssna hela tiden faktiskt.

Någon mer än jag som minns programmet Hajk? Om inte annat minns ni kanske Goliat..

Ikväll är det Criminal Minds igen, hurra! Vet inte varför jag fastnat så för just denna serie men jag gillar helt enkelt upplägget, karaktärerna och självklart handlingen. Det är faktiskt den serien som inspirerat mig när det gäller olika citat. Som ni ju vet börjar eller slutar alltid avsnitten med något citat som sedan på sätt och vis har med handlingen att göra. Ok, kalla mig gärna Copycat men det bjuder jag på.

Okej, men någon som minns Barnjournalen då?

Ibland skulle det vara roligt att göra något oväntat men samtidigt bildande. Tänk dig att du till exempel bjuder in tio präster och ber dom prata om meningen med livet. Vill du gå ett steg längre bjuder du in samma skara dagen efter och ber dom tala om homosexualitet. Redan nu kan jag känna att dessa diskussioner skulle kunna bli hur intressanta som helst. Att sedan som opartisk lyssnare beskåda detta skulle nog kunna bli ett minne för livet. Vissa tappra försök har ju gjorts ibland annat programmet Existens men det har dock oftast slutat lite halvvägs så att säga. Tror säkert att man får helt andra svar om inte TV-kamerorna är på.

Antingen kan man se ”Indiana Jones” eller kan man se ”In Diana Jones.” Två filmer, två handlingar men i princip samma målgrupp. Dvs män på jakt efter äventyr av olika sort. Resten lämnar jag till er…

På återhörande!
Eken

Y-front eller Västbank..

"Det är inte monumenten som lär oss historia. Det är ruinerna."
Carl Hammarén

Det är snart bara en dryg månad kvar till vi går över till år 2010. Vi har alltså överlevt hela millenieskiftet och kommer säkert leva ett bra tag till. Men trots stora tekniska framsteg så finns det vissa delar av vår värld där det fortfarande står ohjälpligt stilla. Man brukar säga att efter andra världskriget så var det ganska så lugnt framt till idag. Visst, vi hade ju ett kallt krig men det är inte riktigt samma sak.
Hur som helst, det är ju världens största lögn. Efter WW2 har vi haft ett Koreakrig, Vietnamkrig, Iran har krigat mot Irak, Ryssarna gått in i Afghanistan, Irak har gått in i Kuwait, USA har gått in i Irak, USA har gått in i Afghanistan...igen. Sist men inte minst kriget på Balkan, ett krig som som på sätt och vis ägde rum väldigt nära oss och där det fortfarande glöder under ytan. Kriget väckte också otäcka minnen från WW2 med inslag av både "camp" och medveten etnisk rensning.
Ja, ni fattar galoppen. Då har jag ändå inte nämnt alla de inbördeskrig som hela tiden pågår. Oftas mellan regering och gerilla.

Många av våra konflikter är djupt rotade och någon lösning tror jag inte vi kommer att se på lång tid framöver. Israel har sitt meck med Palestina och nere i Affe känns det som om man hamnat i ett dödläge. Vissa talar redan om paralleller med Vietnam.
USA´s invasion av Irak ska vi bara inte tala om. Där måste det dött fler personer per dag efter det att Saddam störtats. Säga vad man vill om diktaturer men det var faktiskt på sätt och vis lugn och ro samt ordning och reda.

Visste ni förresten att Saudiarabiens kung på den tiden efter andra världskringet bara ställde ett enda krav till USA´s Franklin D Roosevelt. Han sa att vad ni än gör så blanda inte in arabvärlden i efterspelet av kriget. Detta lovade President Roosevelt men sedan gick något fel.
De allierade tilldelade judarna staten Israel och vips var det ett nytt problem på halsen, inte bara för palestiner som fråntogs sitt land utan det var även gnistan till det som vi idag kan se som iskyla mellan USA och arabvärlden.
Jag tänker inte gå in på detta mer men för er som är intresserade av historia kan jag verkligen rekommendera er att liksom läsa det olästa. Det finns faktiskt en hel del viktig fakta och intressanta händelser som ligger till grund för hur vi på sätt och vis lever vårt liv idag.
Samtidigt tror jag att vi aldrig någonsin kommer att få uppleva ledare som Roosevelt, Churchill och Stalin igen. Det dom uträttade under mitten av 1940-talet är helt klart värt sin plats i historieböckerna.

På tal om böcker så har jag hört att det ska finnas en bok, ja en skrämmande sådan. Boken vänder på historien och utspelar sig åren efter andra världskriget, ett krig som Tyskland gick segrande ur. I boken får man på nära håll följa hur Hitler för fullt bygger upp det Tredje Riket. Detta rike som kom att bli ett gränsland mellan verklighet och utopi helt enligt Der Führers planer. De som inte passade in tog man snabbt och effektiv hand om.
Som sagt, skrämmande är bara förnamnet. Ja, ni kan säkert själva leka lite med den tanken...

Tro det eller ej, men FMV borde fått någon form av pris för länge sedan. Alla ni som inte gjort lumpen fattar inte ett skit av det jag kommer skriva nu. Saken är den att de kallingar som man hade i lumpen är och kommer alltid att vara de skönaste kallingar jag någonsin haft på mig. Vid muck hade jag ett rejält gäng med mig hem men efter hand har dessa klenoder sakta men säkert försvunnit. Jag tror dock att vissa av mina kvinnliga "bekanta" haft ett finger med i spelet också. Okej, det är ju kanske inte världens snyggaste eller sexigaste kallingar, men come on. Ni fattar inte hur sköna dom var. Länge leve kronans kalsonger!

Nu ska dock både kläder och kallingar av för jag ska hoppa in i duschen!

Kram och god natt!
Eken

Onsdag idag eller?

"Better to write for yourself and have no public than to write for the public and have no self."
Cyril Connolly

Det var väldigt många läsare av er hörde av er gällande går dagens inlägg. Det var allt från att bilden var fin till att man tyckte synd om mig. Tja, tyck inte synd om mig, livet har ju sin gilla gång. Dock kan jag ju till viss del hålla med om att jag verkligen utsatts för prövningar denna höst. Men som jag nämnt tidigare har jag parallellt haft mycket trevliga stunder i goda vänners lag, något som vägt upp alla tunga stunder men också gett mig ork att kämpa vidare. Tror nog att detta kommer gå fint också trots att mina prövningar här i livet tycks fortsätta.
Men jag uppskattar att även ni läsare bryr er och känner ett visst engagemang i texterna som jag skriver.

Nu kan man satsa pengar på om Julbocken i Gävle kommer att brinna upp eller inte. Ja det finns en marknad för allt.

Kunde man inte slagit två flugor i en smäll och låtit Ensamma mammor söka en bonde som söker en fru? Och varför inte i så fall bett dom bege sig till Karibien eller något Paradis Hotel. Väl där kunde bönderna och mammorna mellan dejterna försöka slå Filip och Fredrik för att slutligen även leka Mullvaden eller låta sig frågas ut av Skavlan. Just det, vi får ju inte glömma att mammorna även ska ha med sina egna mammor också, eller när det kanske är bönderna som skulle ha det. Skit samma…
Hängde ni med förresten? Tror jag fick in 6-7 olika program där som hade kunnat slås ihop till ett och samma.
Generellt sett har jag inte så mycket till övers för denna typ av program, ja det skulle väl i så fall varit Skavlan för det är ganska vettigt. Dock blev jag lite paff igår när jag råkade hamna framför programmet Sommarpratarna. Har ni sett det? Well, igår hade man samlat Amelia Adamo, Hans Rosenkvist, Niklas Strömstedt, Nour El-Refai samt Ann Heberlein. Med andra ord en ganska så brokig skara människor men tro mig, det var faktiskt ganska bra och intressant. Inte minst för att folk hade vett att hålla käften och faktiskt låta dom andra tala till punkt. Ja, jag måste säga att jag var positivt överraskad och för er som missade sittningen igår så visas det i repris ikväll 23:45.

Undrar vems agerande som är mest svinigt, böndernas eller svinens?

Nä, kanske dags att ta tag i vardagens sysslor igen. På agendan står ett besök på CG för att sedan fara iväg och betala av lite skulder här och där. Frågan är om jag ska hem med varorna innan. Tja, det orkar jag inte fundera på nu. Det löser sig alltid.

På återhörande!
Eken

Summering

Hösten har gått i racerfart och det har varit en omtumlande tid. Ni som nu följt min resa här i bloggen har ju fått läsa både om upp och nergångar på min lilla livsresa. Mne vänner, I will not give up. Kanske är det nu min så kallade livsrea börjar.

Skrev ett sms ikväll menat för Jenny S. Tyvärr gick det iväg till Jenny K. Ja, så kan det gå när inte haspen är på och förvirringen var total. Den som dock kom var Jenny S med bror så det redde ut sig ändå.

Imorgon är det onsdag igen, eller lill lördag för er som tycker krog och uteliv är det viktigaste som finns. Själv tycker jag att onsdagarna alltid är dagen då det liksom vänder. Då är det helt plötsligt närmare till helgen...igen. Fattar egentligen inte var hösten tagit vägen. Minns det som igår den där sista dagen av semester när man traskade tillbaka till jobbet. Nu är det snart dags att traska hem till julpynt och träd som barrar. Men åter inte, det är bara att följa med strömmen.

Koeningsegg överger SAAB...trots allt. Egentligen var det nog ingen som trodde att det skulle bli verklighet men nu är det fakta på bordet. Synd men ändå väntat.
Volvo PV´s öde är ju också ganska så oklart. Hm, tänk så länge sedan det var sedan vi körde äkta svenska bilar. Vill man nå dit idag får man antingen köpa sig en Lastbil eller en dumper från Volvo CE. Nåja, även det är ju ett resultat av en global marknad med global ekonomi.
På tal om ekonomi, imorgon fylls lönekontot på igen. Alltid lika trevligt och med semesterersättning och reseräkningar kan även denna lön bli mer än okej. Ja, man får ju trost allt vara glad för det lilla här i livet.

Som ni kanske märkt tycker jag om citat och andra kloka ord som är myntade av diverse kända men också okända personer. Jag har beslutat mig att som en liten utmaning alltid ha med ett citat i mina inlägg. Det kan vara i börja eller i slutet.. För att göra det hela mer intressant skall citatet även ha med inlägget att göra.
Så håll utkik och det är ju meningen att även Du som läsare ska få dig en tankeställare, antingen om innehållet i inlägget eller av citatet i sig.

"Många gånger bär den enklaste lögnen på den tyngsta sanningen"
Okänd

På återhörande!
Eken

Livet stannar upp...

“Life is very interesting…in the end, some of our greatest pains become your greatest strengths.”
Drew Berrymore

Ja, livet kan verkligen komma att te sig på de mest konstigaste sätten. Trygghet kan över en natt bytas ut mot otrygghet. Vänner kan bli ovänner och levande kan bli döda. Kanske är det just det som är själva livet, eller?
Ett annat bra citat kommer från Sydney Harris som sa:

”När jag hör någon sucka att livet är hårt frestas jag alltid att fråga: ”Jämfört med vad?”

Ja det kan man fråga sig. Själv har jag under de senaste månaderna fått mitt liv prövat och varit med om saker som jag inte ens önskar min värsta fiende, om jag nu har någon sådan.
Men ändå måste man kämpa på och varje motgång föder ju framgång sägs det. Fast nu vet jag varken in eller ut men hoppas ju på det bästa. Har fått reda på att min allra bästa vän sedan 28 år tillbaka drabbats av cancer. Denna sjukdom verkar på något sätt förfölja mig var jag än vänder mig. Förlorade ju för inte så länge sedan en vän och före detta granne och har även inom familjen sett denna sjukdom på nära håll. Klyschan ”det händer aldrig oss, bara andra” känns ganska så uttjatat och oss har det hänt flera gånger om.

Bilden symboliserar mötet med min gode vän där vi över en kopp kaffe och choklad lugnt och sansat gick igenom sjudomsförloppet och även vad som komma skall. CT-röntgen på fredag och sedan vidare för operation. Tänker av respekt för nära och kära inte gå in på för många detaljer men som ni förstår kan det gå hur som helst trots att man hoppas på det bästa. Hoppet är även det sista som man överger, inte sant.

Jag har tidigare nämnt att jag i slutet av december kommer att göra någon typ av återblick på detta år och redan nu känner jag att 2009 kommer att gå till historien då det mesta faktiskt hände, även det som man inte hoppades skulle hända men liksom hände ändå.

Men åter igen, det är nog trots att det som livet handlar om.

”Om dina ögon inte tåras av glädje eller sorg när du tänker tillbaks på ditt liv, kan du anse det som bortkastat.”
Ally McBeal

/Eken

Yes, here I am. Where are you?

För det första kan jag meddela att vi efter ett snabbt möte kommer att skjuta på resan till Thailand till januari. Det blev nog bäst så trots allt. Den egentliga anledningen till detta kommer lite senare men på grund av vissa händelser i familjen väljer vi att avvakta.
För det andra har det varit ett riktigt apväder idag.
Så där då vet ni det. Hur som helst, jag tror att det kommer att bli en bra jul i alla fall. Den kommer att gå i stillhetens tecken, bokstavligt talat. Blir till att jobba lite i alla fall för att sedan riktigt kunna njuta av en plats under solen.

Sverige är förresten ett ganska så långt land. Från norr till söder är det inte bara många mil som skiljer oss åt, även dialekter och ett och annat ord som betyder en sak där och en sak här. Sedan finns det ord och meningar som betyder i princip samma sak men sägs på annat vis. Se bara här:

Syd Nord
Knäckebröd Hårdbröd
Sill Strömming
Nubbe Hembränt
Kroppkakor Palt
Rökt ål Rökt renkött
Kiruna Giron
Fyrverkeri Esrange
Öresundsbron Höga Kusten
Polotröja Skoteroverall
Jetski Skoter
Ullared Ikea Haparanda

Ja, det var lite av olika typer av skillnade mellan nord och syd.

Jag hade egentligen tänkt skriva ett inlätt om förhållandet mellan man och kvinna, dvs något om jämnställdheten i vårt sammhälle. Eller kanske snarare bristen på den. Men jag måste fundera lite till och då ämnet än i dag är ganska så känsligt vill jag ha lite mer på fötterna innan jag ger mig i kast med detta inlägg.
Men jag nöjer mig med att citera Sickan Carlsson som en gång sa:

"Män beundrar duktiga kvinnor - så länge dom inte är i samma branch."

Hm, ja kan faktiskt ligga något i det. Men som sagt, snart kommer ett litet inlägg om just det här med manligt och kvinnligt och varför det aldrig någonsin kommer att bli 100 procent jämnt mellan könen.

På jobbet idag inser man hur snabbt 8 timmar kan då. Idag var en dag då liksom allt hände på en och samma gång, inte minst efter lunch. Innan jag visste ordet av var klockan 16 och rent planeringsmässigt var jag typ kvar på klockan 11. Börjar känna av viss stess inför månadsifte och nu snart även årsbokslutet. Inte undra på att ekonomifolket jagar en med blåslampa. Men come on, hur lätt är det att försöka minnas tillbaka på någon grej som gick åt pipan i februari...Suck!
Well, har ganska så spännande dagar framför mig och som vanligt ska mycket av det man får på bordet idag varit gjort igår. Men men, bara att klamra sig fast är jag rädd.
December är annars en månad då man rent bibliskt kanske ska ta och lugna ner sig några hektor. Men inte fan gör vi det, eller? December är ju snarare den månad där det händer och sker mest i vårt moderna samhälle. Klappar ska köpas, skinkan ska kokas, granen huggas och glöggen värmas. Ingen lugn och ro här inte.
Hm, ja då kanske ni fattar varför vi är ett gäng som mer än gärna hade satt oss på planet, spänt fast säkerhetsbältet och lutat oss tillbaka bort från allt vad jul heter.
Men man kan inte få allt här i livet utan vi får snällt vänta till januari. Fast okej, det funkar faktiskt det också.

Ha det bra friends!
Eken

Tänk om det var så här...

Kom att tänka på en sak. Alla ni som sett filmen 2012 kanske tänker samma sak. Hur som helst, i denna film kommer världen att gå under just 2012 och som ni kan förstå innebär det en hel del för oss på moder jord. Men en sak minns jag ganska väl, det var när man nämner att alla de personer som på sina plakat skriver att jordens undergång är nära faktiskt får rätt en vacker dag? Tänk om alla de som i ett modernt samhälle ses som kufiska eller onormala är de personer som sitter inne med den krassa sanningen?

Ja, ni har säkert alla sett dessa personer med sina plakat. Det kan stå allt från att Jesus lever till att domedagen är nära.
Kanske skulle man trots allt satsat på den där stugan långt ute i ödemarken där man kunde vara livegen. Man eldar i sin lilla kamin, äter det som naturen ger och över lag lever i symbios med djur och natur.
Ja, det kanske inte är nära förestående men frågan är ju trots allt om vi kan trascha denna jord hur mycket som helst. Nu ska ni inte tro att jag är någon form av moralpolis eller naturaktivist. Jag är inte ens medlem i Greenpeace. Nä, jag är väl egentligen bara en vanlig medborgare som i viss mån försöker sopsortera så långt det nu går. Men egentligen är jag nog en lika stor miljöbov som alla vi andra. Jag kör bil, jag åker flyg och jag köper då och då en plastpåse för att få hem mina varor från affären.

Nä, jag tror snarade att den första delen av domedagen vi i vårt moderna samhälle kan komma att uppleva är den dagen oljan tar slut. För alla insatta i detta ämne är det ingen hemlighet att USA nådde sin Peak Oil redan på 60-talet, dvs då insåg man att det på amerikansk mark inte längre skulle gå att utvinna den mängd olja som man var van vid.
Vad händer då den dagen oljan tar slut i arabvärlden? Kommer vi förakta och glömma dessa länder över en natt? Ja, dom har ju inte så mycket mer att komma med förutom sand i så fall.

Med ökande bris på olja, en klimatföränding utan dess like och med farligare typer av virus och influensor så går vi ju verkligen en spännande framtid till mötes. Ja, det skulle ju få vem som helst egentligen att bara vilja kasta in handduken.
Redan idag räknas miljontals människor till den nya kategorin "miljöflyktingar." Personer som fått fly sina hem på grund av ändrade förhållander i vårt klimat. Brunnar som sinar, utebliva sködar eller akut brist på ved och annat bränsle.
Amnesty International kämpar år ut och år in för de mänskliga rättigheterna och visst, det köper jag till viss del. Men är inte den grundläggande mänskliga rättigheten egentligen att var och en på denna jord ska ha tillgång till rent vatten?
Hm, tja bara en tanke.

Nä, jag håller fast vid att man kanske ändå skulle sitta där i torpet och elda i kaminen...
Vem vet, kanske är det dagens loosers som kommer bli morgondagens stora vinnare....

På återhörande!
E

Möten och avsked.

Så där, då är även årsmötet avklarat. Gick ganska så bra och smärtfritt. Var väl lite funderingar kring vårt (styrelsens) förslag att ändra våra stadgar men då vi rätat ut de frågetecken som fanns klubbades ändringarna igenom.

Som ni ser på bilden är tiden med OH-plast för länge sedan över. Nä, nu är det bärbara datorer och projektorer som gäller. Vem vet, om några år kanske vi till och med har interaktiva årsmöten då alla sitter hemma och följer det hela via videokonferenser. Tja, som sagt vem vet..

I sedvanlig årsmötestil var väl kanske inte uppslutningen mycket att hänga i granen. Vi får kanske hitta på något annat inför kommande årsmöte.

Fick förresten mina nya klubbkläder också. Så nu känner jag mig rustad inför kommande säsong. Är förresten alltid lika kul att se dessa personer så här off season så att säga. Tyvärr blir det ju ofta som så att har man en verksamhet som är så koncentrerad till en viss tid på året så är det lätt att man inte ses resten av året. Men vi försöker dock arbeta bort detta i form av olika typer av aktiviteter året om. Tror nog att vi är på god väg faktiskt.

Well, nu är det dock söndag på riktigt för min del. Med mat i magen, snus under läppen och en kopp rykande kaffe på soffbordet mår jag just nu as a prince. Har även EG på den elektroniska tråden så det kan inte bli mycket bättre.

Har ju annars varit en ganska hektiskt helg, inte minst i går. Minns inte hur många Red Stripe jag och Blomman fick i oss men tillräckligt för att knäppa upp översta knappen i skjortan och bli så där lagom fjantiga som goda vänner blir i varandras sällskap. Även sms-maskinen hade full upp denna afton av någon underlig anledning..hehehe Behöver nog inte skriva mer om det just nu i alla fall.

Skulle kanske passa på att planerat lite inför kommande vecka men jag orkar inte. Vet liksom på ett ungefär vad som kommer hända och ibland kan det vara skönt att inte vara totalt styrd av någon fast agenda. Kommer vara det gamla vanliga med möten om ditten och datten och även lite planeringar privat inför stundande resor m.m.
Måste även kolla upp cc-måtten på mina nya handtag. Vill helst slippa borra nya hål i köksluckorna av förklarliga skäl.

Till och med vissa spelare i Barcelona har drabbats av grisflunsan. Ja, inför vår herre är vi alla lika. Man skulle kunna säga att el Clasico kan få ett svinigt efterspel, fast på ett annat vis.

Hade en diskusion om huruvida ett stridsflygplan skulle kunna fara ut i rymden. För visst skulle väl det vara möjligt om man bara tig tillräckligt med fart, eller? Nä, det går inte alls mina vänner. Motorerna som sitter på dessa plan kräver ju luft, mycket luft. Detta är ju minst sagt en bristvara ute i rymden. Det finns ju ingen luft och det är också därför det aldrig blåser på månen. Dock kan ni känna till att det plan som går högst är enligt alla experter den ryska Mig 29. Men någon månfärd för detta flygplan är heller inte aktuellt.

Slutligen måste jag skriva ner en annan tanke. Vi kommer nu att fasa ut ca 1,2 miljoner 40-talister som ska pensioneras. Denna grupp är på många sett och vis ovanlig då många är ganska så stadda vid kassan och har helt andra krav och förväntningar på livet som pensionärer. Detta kan samtidigt öppna helt nya marknader för denna stora och i vissa fall köpstarka grupp. Så den entrepernör som är lite driftig och ser möjligheterna hos denna målgrupp har nog en hel del att hämta hem. Som sagt, dessa 40-talister kan komma att kräva en hel del, i alla fall de första åren som glada pensionärer.

Så när vi nu tar avsked från denna stora verksamma grupp gällder det att se framtiden an med stor ödmjukhet.

Det man inte vet har man inte ont av. Men glöm inte att det kan även vara som så att när vetskapen kommer till känna kan det göra dubbelt ont.

Kontentan är, life hurts no matter what..

Nä, nu ska jag fortsätta att njuta av denna söndagskväll som kommer att gå till historien som en grå och trist novemberdag 2009.

På återhörande!

Eken

P.S Niclas, jag hittade mina bilnycklar till slut så även jag kom hem i rimlig tid...

Kort skrift..

Är lite seg nu ska ni veta, söndagsseg efter en lördagafton som blev sen. Fört var det bio och sedan ölande med diverse tillbehör. Men livet ska ju levas.
Idag ska jag försöka samla ihop mig så pass att jag är jag när vi har årsmötet. Tack och lov har jag inte någon framträdande roll där iår så jag ska mast lyssna.

En längre resumé kommer lite senare ikväll. Nu måste jag hoppa in i duschen, sopa ner alla mötesgrejer och sedan bege mig ut i ett molnligt och grått höstväder...bläääää

Återkommer
E

Nobody dies a virgin, life will fuck us all...

En av världens mest berömda dysfunktionella familjer fyller 20år. Talar förstås om familjen Simpsons. Serien har ju blivit en megastor succé världen över. Skaparna förklarar det hela med att alla känner igen sig i serien på ett eller annat vis. Så med andra ord är hela världen mer eller mindre dysfunktionell? Nåja, säger i alla fall grattis och även jag har fått mig en hel del goa skratt när jag tittat på denna tecknade serie. Vem vet, kanske vi kommer att få följa denna gula familj ytterligare 20 år till. Well, inte mig emot.

Har ni tänkt på hur många klyschor det finns omkring oss. Saker vi säger när vi liksom inte har något annat att säga, inte minst i pressade situationer. Eller vad sägs om:

*Det är inte dig det är fel på, det är mig.
*Älsking, det är inte som du tror.
*Klart vi kommer hålla kontakten.
*Du kommer alltid vara min bästa vän.

Ja, listan kan göras lång men visst är det lite kul. En annan kul sak är alla olika yrken som man brukar försöka snitsa till i rubriker. Ni vet lite grann så här:

Målaren som sätter färg på sin tillvaro.
Ånglokföraren kör så det ryker.
Sotarens höjdarjobb.
Brandmannen med många järn i elden.
Veterinären som gör ett hästjobb.
Bagarens bästa sätt att tjäna deg.
Snickarsonen brädade allt motstånd.
Tolken som misstolkade fallet.
Vägarbetarens väg tillbaka.
Rederiets verksamhet flyter på.

Jaja, ni fattar galoppen. Vårt språk är fullt av olika vinklingar och vrår och lägger man bara lite energi bakom kan ens ordförråd kraftigt utvecklas.
Mitt eget språk är som det är men jag anser mig själv inte vara lågutbildad gällande språket i alla fall.*ler*

Någon som minns nöjesprogrammet "Razzel"?

Fan vad skönt det var att bara sätta sig i soffan en stund. Får nu några timmars vila faktiskt. Ska njuta av den varje sekund. Imorgon väntar bio med Tintin och det ska bli kul. Förmodligen ska vi se det omtalade filmen 2012 som tydligen ska ge oss alla en tankeställare om hur vi egentligen behandlar vår moder jord, eller har behandlat henne.
Fast å andra sidan är 2012 det datum Mayafolket satte som det år jorden skulle gå under.
Ett annat alternativ är Paranormal Activity som är en hybrid mellan Blair Witch Projekt, Scream och Poltergeist fast på samma gång. Hm, vi får som sagt se vad det blir. Vad vi än väljer kanske man får svårt att sova. Antingen av rädsla för jordens undergång eller för att huset man bor i är hemsökt.

Från hemsökt till utsökt är steget långt. Men imorgon ska jag göra laxpuckar. Eller som man säger på engelska, salmon-pucks. Ska faktiskt bli spännande att se hur det går men EG har lovordat denna lilla aptitretare och när det gäller mat litar jag på hennes omdöme. Ja, om det inte vore för kycklingen på flyget hem, men det är en annan femma...

Labolina är avis som fan trots att människan gör allt för att dölja det. Himla tur att man kan läsa vissa personer som en öppen bok. Glöm aldig att ett ansiktsuttryck, kroppsuttryck eller språk kan avslöja mer än ni anar.
But I will enjoy ever single second of these moments, no doubt about it. I am like a devil to the evil people, but I sure am like an angle to people that I love.

På återhörande!
Eken

P.S Min tattoo kommer allt närmare...

Pajaja eller Överkalix? Uggla eller Björn?

Idag har varit en ganska så bra dag. Solen har visat sig för första gången på hela veckan. Kändes nästan som vår trots att alla vet att det är höst och bra en dryg månad kvar till julafton.
Nu är det mer eller mindre klart, men vi åker till Thailand och firar jul i år. Ok, nu blev nu kanske avis men va fan man lever bara en gång eller hur. Slog mig att det nu är fem år sedan den där juldagen 2004 så livet förändrades för så många, inte minst svenska turister just i Thailand. Men nu får vi hoppas på det bästa och att vi inte drabbas av någon Tsunami. Ja, helst inte någon monsun heller för den delen.
Lovar att återkomma längre med resplaner och annat smått och gått.

Om du behöver lite medicin och dagen till ära befinner dig i Pajala kan jag rekommendera Apoteket Lappugglan…
(Inget skämt, finns på riktigt)
Är det stängt kan du bege dig till Apoteket Björnen som ligger i Överkalix istället.
(Inte heller detta är ett skämt då också detta Apotek finns på riktigt)

Sitter just nu och lyssnar på Van Halens klassiker Jump. Minns ni den vänner? Visst var det en härlig tid med alla dessa ”Pudelrockare” med sitt långa hår och sina alldeles för tighta byxor. Vissa av dessa grupper lever än idag även om dom lugnat ner sig lite nu för tiden. Ja, medlemmarna i dessa grupper är ju nu ofta runt 50 år och då orkar man inte med ett allt för hårt rock n roll liv. Nä, då får dom nog istället tänka tillbaka på gamla minnen med kraschade gitarrer, hotellrum och även ett och annat kraschat äktenskap kan man förmoda.
Hur som helst, musiken lever än och kommer säkert göra det för lång tid framöver. Tack ock lov!

Annars måste man nog åter igen säga att det finns få saker som förenar så mycket som just musiken. Den kan binda samman folk över gränser, åldersgränser och kulturer. Musikens makt skall absolut inte underskattas. Många budskap framförs inte sällan i låtar. Det är allt från politiska ställningar, livet och döden och självklart kärlek och relationer.
Som läxa kan ni fundera på följande. Vilken låt önskar DU att du hade skrivit?
Hm, måste nog själv fundera lite på det faktiskt.

Vi höres!
E

En citron från Estland?

Förr när man skulle tanka bilen så åkte man till macken. Där tankade man bilen. Tja, det var ungefär det. Idag när du ska tanka bilen kan du samtidigt köpa en korv med bröd, handla en liter mjölk och varför inte två bananer. Ja, när du ändå är där på macken kan du även passa på att hämta ut det där paketet som du fått en avi om hem i brevlådan.
Japp så är det nu.

Förr när du skulle veckohandla så gjorde du det i affären. Tja, det var ungefär det. Idag när du ska veckohandla allt från diskmedel till mat så kan du även passa på att handla ett paket Alvedon och varför inte en flarra nässpray så här i influensatider.
Japp, så är det nu.

Förr när man skulle köpa vin eller sprit så åkte man till Systembolaget. Här handlade man sin sprit och sitt vin. Tja, det var ungefär det.
Idag när du ska köpa vin eller sprit så åker man till Systembolaget.
Hm, ser ni ett visst mönster som bryts här?

Well, jag tycker faktiskt att det är bra att man nu kan köpa vissa receptfria läkemedel även i vanliga affärer. Tänk bara så skönt att slippa fara in till ett Apotek för en tub Treo. Här i staden ligger även Apoteken ganska så krångligt till, inte minst om man kommer med bil. Men nu kan man liksom slå två flugor i en smäll och jag har än så länge bara hört positiva tongångar i min omgivning inför denna nymodighet.
Att vi inom snart framtid även skulle få handla dryck, ja stark dryck det tvivlar jag dock på. Det beror helt enkelt på att dom som förstår sig på detta inte anser att vi svenskar är "mogna" för det. Dock är ju nästan resten av världen konstig nog mogna nog för det men inte vi. Nä, vi får snällt gå till Systemet eller fara ner till Tyskland. Men vem vet, mirakel sker ju ändå titt som tätt så än är nog inte sista ordet sagt.

Såg i ett reklamblad från Willys att man kunde köpa citroner för 22:90kr/kg.....från Estland.
Hm, ja växthuseffekten kommer allt närmare...

Annars då? Jo tack, bara bra här. Fredagen är nästa kommande dag och det känns skönt. Veckan har som vanligt gått i raketfart och man vet knappt vad som är upp eller ner, dag eller natt, på eller av. Ja, så fort går det faktiskt nu i mitt arma lilla liv.
Dock fanns det ett skönt avbräck ikväll. En lång promenad som mätte ca en mil. Ja, ni läste rätt. Går man runt båda våra centrala sjöar så blir det nästan en mil. Men vädret var okej och sällskapet trevligt så det var bara att traska på. Mentalt känner man sig såååå nyttig och man piggnar ju verkligen till. Måste nog försöka få lite mer karaktär med att röra på mig. Nu när hundarna är borta känns det ju inte lika påtvingat. Men men, det ska nog bli människa av mig också.

Vill passa på att tacka Alicias mamma Jenny för att även mina läsare får ta del av er vardag där uppe i norr. Tack även till Alicias snälla gamla farmor som har ett visst finger med i spelet. Ja, ni får ursäkta men jämför man med Alicia så är farmor...ganska så gammal...typ. Alicia har förresten en lillayster också men jag ligger lite lågt med det för då blir ju denna gamla farmor...en fruktansvärt gammal...farmor...
Nåja, nog om det.

Ja, det är faktiskt både kul och inspirerande att skumma av blogg-kollegor. Själv läser jag runt 8-10 olika bloggar om dagen och självklart kan man ju se vissa mönster. Sista tiden har många skrivit om grisflunsan. En annan bubblare just nu är även den stundande julen med allt vad det innebär och hos många kan man ana en viss panik komma smygande. Sedan är ju vare blogg vinklad på ens peronliga sett något som också gör det hela kul och stimulerande att läsa. Ja, vardagens problem kan ju te sig på ett helt annat sätt om man sätter dom i skrift och med glimten i ögat.
Men sist men inte minst, alla är vi unika och tur är väl det.

Funderar på att göra något kul med smördeg i helgen, Ni vet, göra några goda croassainter eller likande. Problemet är bara att jag har lite bad experience av det. Jag och min f.d fru skulle till att göra det en gång. Vet inte riktigt vad som händer men det blev inte riktigt bra. Första försöket hände ingenting. Degen krymte nästan där i ugen och vi drog snopna ut plåten och insåg att dom små grejerna som skulle föreställa goda croassainter snarare platsade som prydnad i ett dockhus.
Försök nummer två var raka motsatsen. Vi trodde att ugnsluckan skulle sprängas. Degen svällde något så enormt att det var sjukt. Så mina vänner, det här med smördeg är det något lurt över, bara så ni vet. Så här i efterhand kan man dock skratta gott åt det, men där och då var det som sagt lite snopet..

Nä, ta väl hand om er så hörs vi. Ni ska jag rusa till en varm kopp kaffe med tillhörande sällskap.

Hälsar
Eken

Vetenskap eller mot bättre Vetande?

Av alla de program man ser på TV finns ett gäng som man undrar hur folk dels kan se på det och dels hur man över huvud taget får pengar till att ens producera och göra dom. Ett av dessa program är Mythbusters som visas på Discovery. Om ni inte sett det så kan jag berätta att det handlar om att slå hål på olika myter runt om i världen. Det kan vara allt från att flyga på en stol med hjälp av x-antal heliumballonger till att se om det är möjligt att klyva en båt på mitten genom att köra på en boj eller liknande.
Alla dessa experiment sker säkert delvis som vetenskapliga projekt och kanske har även ett eller annat Universitet i USA ett finger med i spelet och kan på så sätt även skjuta in lite pengar om så behövs.

För oss utomstående känns det mer att det handlar om att förstöra så mycket som möjligt samtidigt som man har så roligt som möjligt. Men som sagt, allt är förlåtet så länge det handlar om vetenskap. Personligen har man ju också provat på och experimenterat en hel del med varierande resultat. Man kan exempelvis inte pumpa ett cykelhjul hur mycket som helst, man kan heller inte leka djupdykare genom att förlänga snorklen med en bit passande trädgårdsslang. Ja, alla dessa personliga projekt kan nog knappast kallas vetenskapliga utan snarare projekt skapade mot bättre vetande.
Det är en viss skillnad.

I min generation har Jejja Sundström aldrig varit någon stor artist, snarare den där tanten som vevade med armarna i Gäster med Gester.

Många har hört av sig efter gårdagens inlägg gällande fällor i tvättstugan och vill ha lite utförligare förklaring till detta fenomen. Well, för alla er som använder en gemensam tvättstuga vet ju att där även brukar finnas vissa städsaker.
Så var även fallet i den tvättstuga som jag och min gode vän T hade. Vissa veckor var det som så att vi hade samma tvättid och det fanns två tvättstugor dörr i dörr. Till dessa rum var det även samma nycket. Så när man var klar med en maskin och skulle hämta tvätten kunde man råka ut för diverse spratt. Det kunde ramla ner en spann från taket, man kunde snubbla på en strategiskt placerad skurmopp. Det kunde även ligga andra saker i torktumlaren än det du själv la in, typ tennisbollar eller annat meck. Ja, alla är vi ju barn i början.

Denna sed att göra fällor till höger och vänster hängde i sig även när jag hade mitt första jobb på ett lager. På den tiden la vi alla paket och kartonger i postens stora burar för Företagspaket. Målet var att packa burarna så illa att den stackars postiljonen helst skulle få en låda i skallen då man öppnade dessa på postterminalen sedan. Åter igen, alla är vi barn i början…

Moget, sa Bill
Omoget, sa Bull

Om jag läst rätt och kan lita på statistiken här på blogger så är detta inlägg 92. Tänk vad tiden går fort samtidigt som jag än idag minns det där första stapplande inlägget någon gång i augusti. Då var jag inte så där jätteuppåt ska ni veta. Men det har hänt en hel del och hade det inte varit för alla underbara människor i min omgivning kanske jag inte skrivit så mycket mer heller. Men nu är jag på G mer än någonsin och har mer och mer kommit tillrätta med de förändringar som skett under resans gång. Finns samtidigt så många att tacka för detta också. Min gode vän T, gänget i segelklubben, arbetskamrater, nära och kära och inte minst EG och Emma som jag stött och blött mina och livets olika bekymmer med.

Så nu mina vänner, Ekens Hörna is here to stay!

Vi hörs!
E

Varför är det en diskborste på väggen i badrummet...Blomman?

Vilken dag! Samma visa i förmiddags men denna gång utan sladdarna. Ja, möten har verkligen avlöst varandra men imorgon är det en helt mötesfri dag. Nä, där hade jag förresten fel, ska ha ett litet möte ändå kom jag på. Men det ska nog gå bra.
Tyvärr gjorde jag en dum sak idag. Tänkte vara snäll och lösa ett litet problem som kom på tal under dagens ena möte. Denna lilla förändring i vårt system visade sig inte vara så lite. Man kan sammanfatta det hela med att jag väckte björnen som sov, fem gånger om typ.
Nåja, åter igen, ville ju bara vara snäll men ordspråket "tala är silver, tiga är guld" hade nog passat ganska så bra idag.
Well, dumstruten satt på mitt huvud idag.

Ikväll har jag och min gode vän T mumsat på varmrökt lax med mandelpotatis och hollandaiseås. Sedan kaffe på det. Mätta blev vi och förflyttade oss sedan till salongen för att se kvällens avsnitt av Stockholm-Arlanda. Attan vad ressugen man blir, men som sagt, en ny resa kan vara nära förestående. Bara lite praktiska saker som ska lösas men så fort det är klart... Hasta la vista baby! Eller kanske man ska säga, ready for take off.

Förresten, på tal om min gode vän T. När man släpper oss två lösa är vi nog fan världens sjukaste personer. Redan då vi bodde grannar i centrum hade vi hyss för oss. Klassiker som fällor i tvättstugan, körning med lastbil med långt och tungt släp samt andra skumma grejer är vår melodi. Inte heller ikväll blev man besviken för när jag skulle kliva in i duschen hade T lämnat ett, tja ganska så typiskt tecken efter sig. Men men, that what friends are for. Vi har ju trots allt känt varandra i nästa 28 år nu.
Fan, när jag skrev det kände jag mig helt plötsligt vääääääldigt gammal...trots att jag bara är 33.

EG, lyssna på detta förresten: Det avgörande är inte hur gammal du är utan hur du är gammal!
Tycker det låter bra för en person med ett så pass ungdomligt sinne som Du...
Åldern nämner jag inte här av respekt för personen i fråga.
Förresten skulle man öppna denna persons hjärna och framför allt hjärta skulle det bara spruta ut en massa sanna och koka ord så som:

Vad vore vore livet om man inte kunde hoppas..
Varje ny dag erbjuder oss en fräsch och ny chans att ta itu med livet..
Allt kommer lägligt för den som kan vänta..
Tidigare misslyckanden är vägvisare till kommande framgång..

Ja, det säger en hel del om denna vänliga själ. Kul att man har en sådan så nära inpå men ändå så långt bort. Hm, lät konstigt men nevermind.

På tal om vänner, kärlek och vänskap. Följande quote är ganska väsentlig.

"Kärleken kan dö av sanningen,
Vänskapen av en lögn..."

Nä, nu är det dags att runda av dagens inlägg. På tv är det skräp men imorgon är det Criminal Minds igen. Nåde den som ringer mig då... Gäller ÄVEN dig kära syster... mupp!

Ha det fint och sköt om er!

På återhörande!
E

Ännu en dag i mellanmjölkens land

Om det inte vore för underliga men samtidigt trevliga besked under eftermiddagen skulle denna dag, tisdagen den 17:e november kunnat vara som vilken annan tisdag som helst. Den började med en rivstart med ett möte som jag med nöd och näppe kom i tid till. Väl där strulade vårt trådlösa nätverk så det var bara att rusa iväg och fixa första bästa nätverksladd. När jag ändå var på spång passade jag på att ta med nätadaptern också för jag var lite osäker på om batteriet i datorn skulle räcka. Ja, så mycket för det mobila och sladdlösa samhället den förmiddagen.

Innan första mötet var slut hann jag få två påminnelser i min mail om att nästa möte var på antågande. Första meddelande visade att det var 15 min kvar och det andra att jag var 10 min "overdue", dvs för sen. Ut med alla sladda och kontakter och hasta iväg till nästa möte. Ja, så där höll det på fram till lunch. Mao, en ganska så vanlig förmiddag i Ekens arma liv.

Eftermiddagen bjöd dock på lite trevligare news. Först kom en förfrågan om jag ville sällskapa på ett event här i staden. Absolut, sa jag.
Nästa sak är dock än så länge lite inofficiell men jag känner på mig att det kommer bli hur bra som helst, för att inte tala om ett nice avbräck från den annars så mörka vardagen. Dock ber jag att få återkomma till denna sak lite längre fram.
Som om inte det vore nog hittade jag 200 spänn i bakficka i ett par jeans jag skulle slänga i tvätten nu ikväll. Hm, ja kanske är det någon som trots allt ler sitt alldra vänligaste leende mot mig någonstans där uppe i stjärnorna.

Tänker avslöja en hemlis som delvis gjorde mig lite...tja besviken. Såg ni programmet om Ullared igår, ja då såg ni även två partysugna tjejer från Växjö. Kan bara meddela att dessa två kvittrande muppar var fejk. Dom hade blivit uppringda av kanal 5 för att spela just två partysugna tjejer från Växjö. Kanske lika bra det för så puckade som dom var är inte folk från Växjö att man åker till Ullared i tron att det är som...Ibiza. Särskilt inte en vardagskväll. Nåja, nu vet ni det, men lite synd känns det allt. Men visst, ibland överträffar ju verkligheten dikten eller vad man nu säger.

Själv säger jag hej då så länge!
Har bullar i ugnen...typ

Hej svejs
Eken

My little hero

Ja, vad säger man. Det finns i alla fall en liten kille som alltid är världen goaste lilla kille. Min kära systerson Johan. Ett charmtroll utan dess like som även har en jätteidol i sin älskade morbror.
För er som inte vet så är vi faktiskt otäckt lika varandra, när jag var i den åldern.
Även en eloge till min den proffisiga fotografen som tagit dessa fina bilder, nämligen min syster.

Ett leende betyder så mycket!

/Eken

Övertid som slutade med köttbullar

Meningen var att jag skulle slutat tidigare idag, eller i alla fall i tid. Istället var jag dum nog att ta tag i ett problem tillsammans med en kollega som gjorde att det liksom sket sig rejält. Då även min kollega är av den sorten att hon inte ger sig innan lösningen är funnen blev det som sagt lite sent. Kan samtidigt säga att vi inte kom fram till någon lösning heller...suck!

Men nu har jag sjunkit ner i soffan, lagt fötterna på bordet. Måndagen kan summeras med att det var ungefär som vanligt. Fick dock EG på tråden under några timmar och som vanligt utbyttes både vettiga och mindre vettiga fraser. Vi han även med en si så där 15-20 mail fram och tillbaka innan denna statsanställda människa packade ihop och gick hem till köttfärslimpan.
Själv mumsade jag på mackor med köttbullar för jag var inte sugen på något annat. Min lunch var dock under all kritik och jag trodde att jag skulle vara hungrig som en varg, men icke. Tror nog att jag just nu är lite stressad över olika saker i min omgivning. Mycket på jobbet och en och annan fisk att bena ur privat. Men denna gång gäller det att jag verkligen lyssnar och känner efter noga. Läs gärna tidigare inlägget om magkänslan så förstår ni.

Hm, fattar inte varför men ibland blir jag åter påminnd om saker som jag hoppades jag lagt bakom mig för alltid. men det är precis som om det liksom klamrar sig fast fragment som jag inte kan skrapa bort. Funderat ganska mycket på det den sista tiden då det blivit allt vanligare. Jag fattar det bara inte, varför? Det är ju trots att JAG som vann ronden och JAG som indirekt gjorde så att utgången blev som den blev. Samtidigt vet jag nog egentligen varför detta inträffar och det har inget med det emotionella att göra, snarare det praktiska. Men om allt går som det ska kommer även den biten att lösa sig. Men det är jävligt jobbigt och det sliter faktiskt ganska så mycket men det tror jag inte att jag riktigt förstår.
Men det är nog bara att inse att EG åter har rätt. Tiden vännen, tiden.. If you can´t be friends, just let the memories die or disapear like it´s never been there.
Well, believe me, I´m working as hell just for that!

Trodde faktistk aldrig att en dokumentär om Ullared kunde vara underhållande men tji fick jag. Har nu sett samtliga tre avsnitt och väntar med spänning på fjärde. Skumt, det trodde jag inte riktigt om mig själv faktiskt.

Känns som om det blir en tidig afton ikväll. Utbudet på tv är annars inte så mycket att hurra för men ibland är det ganska skönt att ligga där i sängen och zappa som en annan idiot bara för att man liksom ska. Har man tur/otur visas det reklam på alla kanaler samtidigt, ja förutom SVT. Kanske skulle ta och läsa istället. Har ju en hel del böcker som bara blivit liggandes av olika orsaker. Några tror jag även är riktigt bra.
Hm, ja världsliga problem i en annas ganska så problem fri värld i mitt egna lilla hem.

På återhörande
E

Rätt eller fel?

Visst händer det att man då och då undrar om man gjorde rätt eller fel, fel eller rätt. De gånger man kanske inte gjorde det infinner sig inte samma tillfredsställelse som det gör de gånger det blev så där superduper rätt. Den stora skillnaden är fenomenet Magkänslan. När även denna magkänsla hänger med i de beslut som fattas brukar det bli bra. Visst har ju magen spelat ett och annat spratt men jag tror att ju äldre man blir desto mer lyssnar man till sina inre signaler. En annan orsak till det kan vara att man vet att eventuella snedsteg kan kosta både tid och pengar att rätta till. Därför har det blivit så viktigt att den där magkänslan infinner sig med jämna mellanrum. Det kan vara under ett husköp, husdjursköp eller varför inte om man ska köpa ny bil. Men viktigast är nog ändå att lyssna på sin magkänsla (om man nu kan lyssna på magen) när man ska gå i en ny relation. Samtidigt är magkänslan i de lägena det svåraste att lyssna till. Ofta är man så uppe i helt andra känslor vilket gör att magkänslan kanske inte ens gör sig påmind och då kan det vara för sent.

Ibland kan det kännas svårt att dissa när man vill hissa och det kan även vara en smärtsam historia. Men man får aldrig glömma bort att det som sker idag kommer att vara historia imorgon. Varje dag är ny med nya möjligheter och även omöjligheter. Så en fungerande magkänsla i kombination med sunt förnuft är det recept som oftast slutar lyckligast.
Men kan då denna magkänsla komma i efterhand? Ja, absolut skulle jag vilja säga. Men då handlar det mer om hur man förvaltar det som man tagit till sig under tiden magkänslan kanske inte riktigt funnits där.
Hm, ja det är inte helt enkelt det här märker jag. Min egen magkänsla ligger lite på is nu. Dock agerar för den skull inte helt omdömeslöst. Man lär av sina misstag och den sista tiden har mina diverse misstag definitivt givit mig en läxa för livet…
Well life goes on, with or without mistakes. But they will sure be there anyways…sometimes..


På återhörande!
E

Sunday night live

Så där, dags att stilla helgen en smula. Emma är på "besök" och låter hälsa att söndagar är piss. Ja, jag tror inte hon är ensam om att känna så. Men va fan, helgens sista dag brukar ju alltid vara så faktiskt. Idag har annars varit en sådan dag att våld mer eller mindre tvingat ut mig genom dörren. Vädret har varit kass och man har bara velat ligga inomhus. Men okej, vissa förplikternser har jag varit tvingad till så ut har jag kommit.

Gårdagens afton gick tillbringades i goda vänners lag med pytt i panna och en massa öl. Tack och lov kändes inte ölen allt för mycket i morse..hehe
Hm, undrar om inte pytt i panna är ganska så underskattat egentligen, eller vad säger ni? Fast idag har jag mumsat på en riktig delikatess som jag fått av mor och far. Fick nämligen för ett tag sedan två stycken rökta ankbröst. Jo jag tackar. Skär du sedan dessa tunnt får du en smakupplevelse utöver det vanliga. Hm, lite som rökt renkött för att göra en jämförelse...kanske.

Ikväll har vi slöttittat på en film på 3an som man redan sett varvat med Dokument Utifrån. Ganska intressant att se Mr Obamas väg från senaten till presidentstolen. Ok, vet inte om jag direkt sympatiserar med honom men han verkar mycket bättre än Cowboyen Bush. Filmen på 3an är var förresten en typisk Adam Sandler-film med många fåniga, fjantiga och inte helt rumsrena frekvenser. Men jag gillar ändå de filmer han är med i. Kanske säger lite om mig med.

Har som vanligt en hektisk vecka framför mig och just november månad brukar vara tuff. Hade ju mitt medarbetarsamtal i fredags och då vi talade om min arbetsbelastning så nämnde min chef att jag tidigare just haft november som en riktig mardrömsmånad. Hm, ja det stämmer och så har det varit i 3-4 år faktiskt. Ständigt denna november, but why??

Nu blir det reklamavbrott

Panasonic- Ideas for Life

Japp, jag är ledsen men för att ha råd att blogga måste jag då och då släppa in dessa multinationella företag och ge dom lite utrymme på denna annars så oskyldiga lilla blogg.

Nä, nu ska jag ta och avrunda denna vecka och hoppas att vi alla får en bra start på nästa.

Sov gott nu så hörs vi en annan dag.

Mvh
Eken

To choose or be choosen

Coca-Cola eller Pepsi, Volvo eller SAAB, Ramlösa eller Loka, Nokia eller SonyEricsson, PC eller Mac, Hund eller Katt, Rött eller Vitt vin, Kött eller Fisk, OLW eller Estrella, MIO eller IKEA, ICA eller Konsum..
Ja, vad är det egentligen som styr vårt val av olika saker här i livet. Mycket handlar om tradition och vad man har blivit uppfostra med. Ni vet, om mamma alltid köpte chips från OLW, så är sannorlikheten ganska stor att även Du gör det den dagen du flyttar hemifrån. Alla liknande mönster från förr finns det bara en enda person som kan påverka eller ändra på, och det är Du. Med dagens mer eller mindre obegränsade valmöjligheter är det självklart inte lätt att sålla eller hålla reda på alla saker. Å andra sidan är det kanske just denna kaotiska flora av olika saker som gör att man trots allt håller vast vid det man än gång växte upp med. Hm, ja i vissa fall tror jag att det är så.

Men alla val är inte bara positiva. Skolan beskylls ofta för att blunda, bortse eller kanske inte ens känna till att det förekommer mobbing. Frågan är alltid lika känslig och ofta brukar detta bollas runt inom skolan för ingen vill ta i det. Jag har en ganska så spännande teori också. Jag anser nämligen att skolan själv i vissa fall indirekt faktiskt inbjuder till mobbing. Jag ska ta ett exempel.
Hur många har inte varit med om att gympaläraren bett två personer att ställa sig på var sin sida. Sedan ska dessa två personer välja varannan gång för att slutligen få var sitt lag. Ok, känner ni igen det? Känner ni också igen att det alltid blev en eller två personer i klassen som alltid blev valda sist? Det var heller inte helt ovanligt att det alltid var samma personer som blev kvar till sist. Vill man dra det ytterligare ett steg kunde någon av "lagledarna" säga "-Äh, ni kan ta honom också, han är ändå så dålig."
Mitt i allt står en idrottslärare och bevittnar denna offentliga förnedring utan att ens ha en tanke på vad han eller hon indirekt ställt till med. Jag ska erkänna att jag har aldrig blivit vald sist så jag kan tyvärr inte på riktigt sätta mig in i hur det känns när man blir så pass förnedrar. Men jag kan tänka mig att det måste kännas riktigt riktigt jobbigt, inte minst om det alltid är samma person. Det var heller inte ovanligt att denna person var klassens knubbigaste eller hade andra avvikade egenskaper.
Kontentan är att vare sig skolan vill eller inte har den ett jätteansvar för att uppmärksamma men också förebygga det här med mobbing. Barn är barn, men det är ni vuxna lärare som bär det yttersta ansvaret. Så det så.

Som en parentes till det ovan gjorde jag själv ett experiment. På en av alla mina läger jag varit ledare på skulle vi också välja lag. Men där använde jag istället de två som annars alltid brukade bli valda sist att få välja först. Tro mig, då blir även de som kanske är duktiga ganska så...tja oroliga. För hur vi än vänder och vrider på det så vill ingen bli vald sist. Men ibland kan det vara bra att smaka på egen medicin...
Hm, ja det är inte så dumt att jobba med omvänd psykologi, som Sickan skulle ha sagt.

Så till alla er som är eller ska bli lärare. Våga gå utanför ramarna då och då och var observant på vad som händer och sker. Det man i så fall får tillbaka är värt så otroligt mycket mer.

That´s allt for now folks!

/Eken

Hatten av för dig...

Har haft en mycket trött liten besökare idag, systersonen Johan. Han hade varit med mormor och morfar i trädgården hela dagen och det hade satt sina spår. Det roliga är att denna lilla man länge trott att även jag bor där hos mormor och morfar. Tja, det har jag ju visserligen gjort en gång i tiden.
Men men, nu kom han hit och kikade lite. Vissa av er vet att jag innehar en ganska så gedigen samling av diverse "leksaker" som jag fått via Volvo CE. Det är grävmaskiner, hjullastare och en och annan dumper. Att se denna lilla killes ögon när jag plockade fram dessa saker är obeskrivbar. Han ville inte åka hem när det var dags. Han ville vara kvar och leka. Men vi kom överrens om att han snart skulle få komma tillbaka.
Morbror E är helt klart lille Johans favvo nummer ett.

Dagen har annars varit lugn och ägnats åt hemmet. Tvättmaskin, diskmaskin och dammsugare har fått jobba och det är först nu som jag kan sätta mig i soffan och lägga upp benen på soffbordet. Känns skönt att ha lite ordning igen. Har kommit på att ljudet av diskmaskinen är väldans sövande. Kanske får ta täcke och kudde, lägga mig på golvet i köket och starta upp diskmaskinen de gånger jag inte kan sova. Ja, det är ju bättre än att ta sömntabletter....

Ikväll är jag bjuden på middag hos en god vän. Enda kravet var att jag skulle ta med mig 1kg färdig/fryst pytt i panna, ett gäng ägg och några öl. Visst är det kul att bli bortbjuden på middag så där ibland, eller hur....... (Ironi)
Nåja, det kommer säkert bli trevligt. Någon utgång blir det dock inte denna helg, ids int´t.

Nu blir det reklamavbrott:

Jag är inte bara tandläkare, jag är mamma också.

Slut på reklam.

Man har nu flygit hem även den sista svenska soldaten som skadades i Affe. Frågan är om det inte är dags att skynda på lite med att skicka ner även en svensk räddningshelikopter nu. Känns ju lite halvdant att ha så pass många soldater på plats men ingen bra backup för att undsätta dessa om det skulle hända igen. Vi får hoppas att de bestämmande tar sitt förnuft till fånga och sänder ner även helikopterplutonern snart. Om nu alla uppgifter stämmer med att det tog två timmar innan hjälpen kom så kan nog alla räkna ut att dessa två timmar kan vara skillnad på liv eller dör beroende på hur skada man är. Så, clear for take off, please..!

EG fyller år idag förresten. Hipp hipp hurra! Födelsedagen firas dock inte alls utan i den repektabla åldern ler man bara lite snällt och tackar för att folk ens kommer ihåg det. Så för er som hoppats på jättegalej med fri sprit fram till småtimmarna kan lugnt vända hem igen. Räcker med att skicka ett litet kort, det gjorde jag. Det är ju tanken som räknas brukar man säga.

Slutligen, kommer framtidens barn att få läsa om DDR och USSR i skolan? Tja möjligen under någon historielektion men knappas i samhällskunskapen. Hm, SO tror jag denna typ av lektion hette på min tid. Geografi vet jag inte ens om man har längre. Idag har väl alla barn så pass moderna mobiler att det finns inbyggd GPS. Så är det problemet liksom löst.

Hans Rosling sa följande: Klart att allt var bättre förr, då var man ju yngre.

Med dessa kloka ord önskar jag er en fortsatt trevlig helg.

/Eken

Hallå där, köp blåbär

Nu ikväll gick mina sista blåbär som jag plockade tidigare i somras. Elva liter fördelades ut till föräldrar och ex fru. Det var skönt att bli av med dom från frysen så jag kan fylla på med andra saker istället. Allt som allt plockade jag ju ca 30 liter blåbär men nu har allt gått åt. Det komiska i det hela är att själv har jag inte ätit ett enda....
Jag nöjer mig med att plocka och rensa. Rena rama terapiarbetet att gå där i skogen med sin plockare och filosofera lite.

Det har varit en lite ovanlig vecka och det är inte undra på att man är lite halvseg. Det otäcka är att mitt horoskop slog ganska så väl in denna vecka faktiskt. Det kan man kanske inte förklara på något bra sätt. Skumt är bara förnamnet.

Ingen har väl missat att det varit fredagen den 13:e. Denna dag brukar för många förknippas med otur, olycka och även ond bråd död. Men min kära vän EG kom med ett förlag. Jag skulle tänka positivt istället och se denna dag med detta hemska datum som en lyckodag istället. Vet ni, det blev faktiskt så. Fick ett underbart besked idag som faktiskt gjorde mig jätteglad. Skumt även det faktiskt. EG tror förresten på vettar och väsen så hon kanske har smittat mig med. Hm, kanske bättre tro på sådant än att tro på gröna gubbar och spöken, vad vet jag. Men änglar, finns dom?
Annars har jag ju varit både glad och ledsen idag. Annas död kombinerat med det glada beskedet i förmiddags har gjort mig lite förvirrad. Vilket ben ska jag stå på, ska jag fira eller sörja? Jag valde något mitt emellan tror jag.
Men jag mår dock helt okej.

Har börjar få lite bättre koll på Picasa nu så snart kommer det kanske ett nytt collage på bloggen som vinjettbild. Hm, heter det så...vinjettbild? Nåja, ni fattar säkert var jag menar.

Just nu är det ett riktigt ruggit väder ute. Regnet droppar och det är kallt och mörkt. Tittade nyss till att mina trädgårdsmöbler inte blåst iväg. Kanske dags att sätta in dom i förrådet faktiskt. Tror inte att det blir några fler kvällar nu med grill, kall öl och kubb på gräsmattan utanför. Skulle man duka upp sådana saker nu kommer väl killarna med dom vita rockarna...typ. Nä, istället är det tiden då man sitter inte och trycker under en filt med bok, film eller bara trycker där under filten. Tja varför inte myser...det låter bättre. Är tyvärr inte vän av levande ljus men det kanske handlar om mognad. Har några jättefina ljusstakar men dom har inte sett dagens ljus riktigt än...Hm, det lät ju fyndigt. Men men, vi får se vad som händer. Däremot måste jag skaffa mig nya adventsljusstakar. Har kolla upp 2-3 stycker modeller som jag tycker kan passa in här hemma. Fortsättning följer...

Imorgon kommer det lite besök och sedan ska jag iväg till syster med familj. Annars blir helgen en helg där jag ska göra så lite jag bara kan. Behöver vila denna helgen av olika orsaker.

Sköt om er vänner!
E

Det gick inte längre....

Beskedet var väntat men ändå hoppades man på det bästa,

men inatt somnade du in.

Tankarna är hos din familj. Tror säkert

att du kämpade in i det sista men cancern tog övertaget.

Tusen tack för tiden vi fick tillsammans med din familj.

Anna, du var en kanontjej ska du veta. Men livet ville annat

alldeles alldeles för tidigt....

Se nu till att träffa Figge där i Nangijala, så kommer

vi en annan dag.

/E

En dag som alla andra, eller?

Idag har varit en ganska ordinär dag. Jobb, jobb jobb. Hann dock med en lunch hos min gode vän T samt lite samtal om livets stora och små frågor. Konstigt men ibland när vi sitter där och språkar känns det som om tiden stått stilla men samtidigt har den ju inte gjort det. Skumt, men det är väl det som faktiskt är den egentliga meningen med livet. Tid för ro och eftertanke innan det åter är dags för att gå vidare.
Hm, igår var jag förresten hyfsat nere. Ok, man kan ju inte vara nere i en luftballong som Nalle P skulle ha sagt, men igår var det punka på ballongen, gasen var slut och korgen alldeles för tung. Men så är det ibland, bara att fylla på gasflaskan, laga ballongtyget och kasta av all död vikt i korgen. Sedan lyfter man igen.

Ja, jobbet är ju som det är. Just nu är det hur mycket som helst men man kan ju inte trolla med knäna eller vara på olika ställen samtidigt. Just nu gör jag det jag ska göra, varken mer eller mindre. Låter nästan negativt men ibland måste man få göra så också. Imorgon stundar även årets medarbetarsamtal. Denna form av de vuxnas kvartsamtal, ni vet då man gick till skolan med mor och far för att träffa fröken, ja dessa samtal är nog för många mer ett nödvändigt ont än rent konstruktiva möten, i alla fall för alla chefer.

Hm, känns lite konstigt men om det blir som en person tänkt så kommer en form av cirkel att slutas om ca 1,5 år. Funderade på det härom dagen faktiskt och det stämmer. Inte för att gå in på detaljer men jag ställde kanske till det lite för mig en gång i tiden. Men ändå kommer det kännas, tja både vemodigt men samtidigt kanske helt rätt att sluta denna cirkel. Samtidigt är jag väldigt ledsen för att det blev som det blev men jag tror att det kommer att gå bra ändå. Borta bra men hemma bäst…kanske?

””Tystnaden smyger som en katt genom rummet och där ute är luften redan blå.
Morgonen sköljer undan natten, och slutet har redan börjat för oss två””

Har varit hemma i lite drygt en månad nu men skulle inte alls ha något emot att fara iväg igen. Någon som vill följa med två veckor till Thailand? Hade varit nice att fira jul där nere faktiskt. Tänk er själv att ligga på en kritvit strand och skuggas av palmblad med en liten tomteluva på skallen. Hm, tål att tänkas på. Tror man kan fara ner för ca 10000 men då bara för en vecka, men ändå. Om jag säljer bil och allt mitt bohag skulle jag kunna flytta ner till Thailand och stanna där ett bra tag. Kanske bygger jag en liten hydda och ger svenska eller skandinaviska gäster olika kurser i allt från trumspel till pianospel. Kan även starta en skrivarcirkel eller liknande. Bara jag får ihop med tillräcklig med Baht så jag kan äta mig mätt och betala min lilla hydda. Undrar om denna form av bohemliv skulle passa mig, men tanken är trots allt lockande.

By the way, världens bästa flybolag heter Etihad Airways och kommer från Förenade Arabemiraten. Bästa business flight blev också arabiskt i form av Qatar Airlines. Den bästa flygplatsen är Dubai. Allt detta enligt en ny undersökning som går att läsa på DI.se. Storslam av våra oljeländer kan man säga.
SAS och andra mer ”vanliga” bolag hamnade lite längre ner på listan. Dock ska tydligen Lufthansa vara det bästa bolaget i Europa.
Well, drömma kan man ju alltid som man brukar säga, samtidigt som jag blickar ut över ett regnigt höstväder där dagen snart övergår till kvällsmörker…

Ikväll är det Criminal Minds så det finns ljus i mörkret trots allt.

På återhörande!
Eken

Eyes, tears and memories..

Det blev en ganska dålig kväll. Lasagnen smakade apa, datan kraschade och gitarren är ostämd och sist men inte minst bjöd TV heller inte på så mycket spännande.
La mig istället på soffan och funderade lite...

Jag inser nog inte själv riktigt hur mycket jag trots allt saknar mina kära hundar. Man får en speciell connection och med tanke på att mina hundar var som dom var, ja det gör ju inte saken bättre. Saknar kvällarna när man låg på rygg i soffan med en eller två hundar tätt intill med den varma nosen tryggt på plats under ens haka. Så där kunde vi ligga i timmar och liksom bara vara. Djur är svåra att förstå men vi ska absolut inte underskatta djurens förmåga att förstå oss.
När Morris åkt till sin nya familj hade jag och Elmo några dagar för oss själva innan även han skulle fara. Hela tiden kände jag på mig att han visste att det även var något på gång får honom. Vet inte, men det kändes som så. Självklart ägnade jag allt ledig tid tillsammans med honom och vi somnade alltid in brevid varandra i sängen varje natt. Han låg helst nere vid fötterna för att då och då förflytta sig upp på min mage. Min egen sömn blev väl så där men vad gör man inte.
Även under våra sista promenader kändes det som om han liksom visste att han skulle inte gå där längre, lukta på dom träden eller spana på dom där fåglarna.

Tiden gick och den dryga veckan gick fruktansvärt fort. Så kom då dagen då han skulle åka. Det enda jag tänke på var att inte begå samma misstag som jag gjorde med Morris, dvs möta blicken på hunden stunden innan man vänder på klacken och går. Nä, det gjorde alldeles för ont och att göra samma sak med Elmo, ja det skulle inte funka.
Tänker inte gå in mer på resdagen utan talade länge och väl med Tina dagen efter som berättade att resan gått bra och att både hon, dottern oxh Elmo kommit fram utan problem.

Hm,ja där borde nog min hundhistoria vara slut men det är den inte. Jag har nästan svårt att grreppa att det är svårare att skiljas från dessa djur än vad det är att skiljas från någon partner. Vad är det som gör detta? Varför är smärtan tio gånger värre? Är det ögonen, är det samvetet att man sviker dom eller är det helt enkelt den unika och nära relation man har med sina djur? Ett djur sviker aldrig och ett djur kommer alltid att förlåta..
Jag vet ärligt talat inte varför jag känner och grubblar över detta. Dock vet jag att många gånger när jag tänker på Elmo och Morris händer det ofta att jag efter en stund känner tårarna rinna ner för kinderna. Det kan vara hemma, i bilen jag till och med på jobbet...
Gjorde jag rätt eller gjorde jag fel? Är jag en svikare av stora mått? Vems bästa tänkte jag egentligen på, mitt eget eller deras? När kommer jag smälta detta, kommer jag smälta det eller ska jag överhuvudtaget smälta det? Gav jag helt enkelt upp för tidigt?
Officiellt är det inte ens mina hundar längre. Ägarbytena har gått igenom och försäkringarna är överskrivna. Men jag kommer ändå alltid att kalla dom för MINA hundar, fram till den dag dom dör. Min Elmo, min Morris, mina älskade muppar...

Tja, en vacker dag kanske jag kan tänka tillbaka på dessa underbara varelser och le, minnas alla roliga minnen utan att det kommer tårar? Just nu vet jag inte.
Det konstiga är att jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag gjort den senaste tiden faktiskt. Gråtit inför människor jag inte gråtit inför innan, gråtit över saker som jag tidigare inte ens skulle lägga energi på. Men i grund och botten handlar det nog om att de beslut jag tagit den sista tiden varit så otroligt tuffa rent mentalt att jag kanske själv inte insett vidden av det, än mindre varit förberedd på det mentalt.

För ett tag sedan hälsade jag ju på alla mina kära hundvänner. Kände nästan om om det var ödet som gjorde att just den dagen var faktiskt dom flesta av mina hundvänner där på klubben. Det var underbart att se alla igen, både hundar och människor. Samtidigt kände jag ett mått av utanförskap, gemenskapen till trots. Jag hade ju inga hundar med mig. Sedan den dagen har jag inte varit där igen och jag vet varken när eller om jag gör det heller.

Well, orkar inte skriva ner nu utan avslutar med några rader som jag tycker är ganska så talade och dessa rader kan användas både i positiva och kanske lite mer sentimentala sammanhang.

"Minnen kan komma, minnen kan gå.

Vissa kommer dock alltid bestå"

God natt Elmo och Morris, tänker på er mer än någonsin...

/E

Negativ positivism...

Nu vänder det säger folk som vet. Lågkonjunkturen är ett minne och nu kämpar nationerna med att komma i balans med sin ekonomi. Ljusare tider väntar och man vill få fart på både produktion och konsumtion. Själv är jag lite försiktig och vill inte ropa hej riktigt än. Såg ni förresten exemplet på TV som visade skillnaden på ett bolån på 2 miljoner med dagens 1,5 procent kontra samma lån med med 6 procents ränta.
Come on people, that was a huge difference!
När vi ändå är inne på ämnet så kommer snart alla analyser kring årets julhandel. År efter år har vi ju konstigt nog slagit rekord i omsättning. Jag har dock en egen teori om det där. Kan det rent av vara som så att volymen kanske är densamma men högre priser? Det kan ni ju fundera lite på.

Så låt er inte luras av att krisen är över. Köp inte på er en massa onödiga saker bara för att räntan är låg. Snart kommer nog verkligheten ifatt oss och då får man se upp.
Så att trissa upp sig och se allt för positivt på läget kan i värsta fall straffa sig och vändas till något negativt istället. Eller som man brukar säga, låt det sunda förnuftet råda oavsett hög eller lågkonjunktur.

Förr i tiden var skeppen byggda av trä och besättningarna av stål. Idag är skeppen byggda av stål och besättningarna träskallar.

Kanske man skulle ta och röra på sig lite mer. Jag rör dock ganska mycket på mig trots avsaknaden av hundar. Fast nu har man ju lite mer tid att lyfta skrot eller springa längre sträckor än idag. Vädret är ju dock lite as att träna i men det finns ju inget dåligt väder som man brukar säga. Stavgång är dock absolut uteslutet, så det så!
Har nog aldrig riktigt förstått mig på alla de olika typer av träningsprogram och saker som man ser på TV. Det är allt från stora bollar till elchocker samt den där nya suspekta dansen som tydligen ska vara bra.
Frågan är om det är många som verkligen går på det hela? Ja, det är det säkert men den stora frågan är ju om resultatet blir det önskvärda. Det tvivlar jag faktiskt på. Men något måste ju TV-shop leva på och jag måste erkänna att vissa saker ser ganska så festliga ut. Hm, ja TV-shop i all ära. Det finns ju en och annan pryl som enligt en entusiastisk röst ska vara bäst och effektivast i hela världen. Då kan jag inte låta blir att undra varför dessa så superbra och revolutionerande sakerna aldrig finns i vanliga affärer så som ICA och Hemköp? Lite skumt tycker jag…

”Varför skjuta upp något till morgondagen som du kunde gjort igår”

Hm, idag smällde det nere i Affe, och rejält också. Hoppas det gick bra och att ni skadade kommer att bli okej. Det är inte lätt att fara på mission i en fredsbevarande styrka till ett land där just fred kanske inte ens existerar. Hoppas att inte ”Herden” var bland de skadade bara. Modern krigsföring har från båda håll blivit fegare och IED ligger ju helt klart på en topp fem lista. Fast IED kanske inte klassas som krigsmaterial, snarare terrormaterial.
Men som sagt, vi får hoppas på det bästa!

Med dessa ord avrundar jag detta inlägg.
Eken

En läxa för livet

Som skolelev fanns det något som vissa älskade och andra hatade, nämligen det här med läxor. Det kunde vara två sidor i matteboken, sammanfatta innehållet i en bok eller läsa om hur Sveriges riksdag fungerar. Jag var aldrig någon som la så där jättemycket energi eller tid på läxorna. Det fanns ju annat att göra liksom. Dock vet jag att man längtade till att bli stor och slippa läxor. Ack så fel man hade...

Läxorna förföljer oss fast nu i en annan skepnad. Efter jobbet ska det städas, tvättas, lagas mat, skjutsa barn till aktiviteter m.m. Ja, ofta lägger man nog ner mer tid nu än vad man gjorde då på sina riktiga läxor. En annan skillnad är att man på den tiden kunde lägga penna och böcker och sida för att se på tv, sova eller bara göra annat istället för just läxorna.
Det kan man inte idag med mat, tvätt och städ.
Nä, livets läxa är så mycket större och kommer att vara ständigt närvarande fram till vi dör.
Så ibland kanske vissa av oss rent av längtar tillbaka till den där bekymmerslösa tiden då man hade kost och logi for free liksom. Att man sedan var tvungen att räkna lite mattetal eller förstå skillnaden mellan buddism och hinduism, ja det kanske rent av idag skulle vara ren och skär avkoppling.

"" We are so accustomed to disguise ourself to others, that in the end, we become disguised to ourselves.""

Mm, ja denna lilla quote av Francois de La Rochefoucauld kan ni ju fundera lite på.

Grisflunsan börjar faktiskt skörda lite dödsoffer även här hemma nu. Jag vill absolut inte göra mig rolig åt det eller så för visst är det hemskt. Men åter igen hävdar jag att både cancerfall och trafikolyckor kommer att skörda fler dödsoffer innan 2009 är till ända. Skulle det dock inte vara så vid en eventuell summering lovar även jag att drastiskt tänka om gällande moderna epidemier.

Minst en gång om dagen, nä det är en underdrift, men många gånger om dagen tänker jag på Elmo och Morris. Jag undrar om dom tänker på mig någon gång....
Hoppas ni sover gott mina små älskade muppar...tätt tätt intill era nya kompisar. Det är gooa grejer kan man tänka....Kram...

På återhörande
E

Some day I´ll pray

När sekunder blir till minuter, minuter till timmar, timmar blir till dagar och dagar till veckor inser man att tiden går ganska snabbt. Idag är det för övrigt Mårtensafton men Mårten själv har inte namnsdag förrän imorgon. Ganska nice att ha en egen afton, det har inte jag.

Nu i veckan ska jag även ha medarbetarsamtal med min chef. Jag är tydligen en ganska så beskedlig anställd för detta samtal har vi flyttat runt på hela 3 gånger än så länge. Först kunde inte chefen, trots att det var han som först bokade tiden. Sedan kunde inte jag för jag var på resande fot. Tredje gången kom ett annat mycket viktigare möte i vägen. (Vad är viktigare än sina anställda förresten..) Men men, nu ska det minsann bli av, men än är nog inte sista ordet sagt. Dessa samtal har på senare tid mer blivit ett avbrott för fika. Sägs inte så mycket och då vi är ett gäng självgående individer på denna avdelning så har inte chefen så mycket att komma med. Det är mest frågor om världsliga slag så som om man mår bra eller inte. Jo tack, jag mår ganska bra. Hur mår du själv?

Har ni läst att man kan Öl-luffa i Danmark? Jo, det är sant. Man köper sig ett Öl-pass och sedan reser man runt och provar öl i dess olika former. Kan dock mellan raderna vara som så att våra danska vänner är helt förtvivlade eftersom inga svenskar har råd att fara dit längre. Så nu tar man till alla knep som finns för att åter locka över oss till öl, röda korvar och smörrebröd.
Själv äter jag gärna korven men hoppar över ölen. Är egentligen ingen stor öldrickare faktiskt.

Kollade in andra avsnittet av Ullared nyss fast i efterhand. Tja, vad ska man säga. Kan dock fortfarande förstå varför så många väljer att titta på programmet. Sedan vet jag inte riktigt om man med mening vill framställa Ullared-Morgan som extremt ensam eller om det faktiskt är som så att han verkligen är det. Visst såg det lite vemodigt ut när han tände upp grillen, öppnade sin öl och la på köttbitarna helt mol allena? Parallellt var ju alla hans arbetskamrater på Robert Wells och rockade loss. Morgan kom först lagom till andra akten. Det är lite coolt tycker jag.
Däremot tycker jag hans tankar om livet var ganska bra. Han sa att dom som kanske inte haft så lätt som levande kanske får det bättre uppe i himlen.
Ja, ungefär så sa han och det tycket jag lät fint faktiskt. Undrar hur jag själv kommer att få det den dagen man kastar in handduken..

Ja, jag kommer dock kasta in handduken nu med men inte på det sättet.

På återhörande!
Eken