onsdag 30 oktober 2013

Snart är oktober historia.

Hej svejs!

Ja nu vänder det igen, bara två dagar kvar och så är veckan slut igen. Som vanligt flyger tiden fram och jag hinner knappt blinka faktiskt. Jag lämnar dock jobbsnacket utan skriver om något annat. Eller tja, jag kanske återkommer till det lite senare sedan.

Idag läste jag att man avtäckt en "staty" av fyra hundar samt hundförare utanför flygplatsen i San Antonio i USA. Nu är kanske inte det så konstigt eller ovanligt i sig om det nu inte vore för att detta är ett monument för att hedra hundar i strid. Både levande och döda. Man anser att även hundarna har sin del av patriotism och ska på så sätt hedras. Tja, varför inte egentligen. Så är ni i San Antonio, Texas så kan ni bevittna detta.





Från det ena till det andra, nu har Tomas Ledin kommit ut med en ny platta kallad "Höga kusten". Plattan är en hyllning till hans barndom i Ångermanland tror jag. Ledin är ju ganska så gammal i branschen men att envisas att fortsätta ge ut album känns extra gammalt. Trodde knappt artister med någerlunda kolla på läget gjorde det längre. Och vem köper dom? Men framför allt, var köper man dom? Tja, förmodligen på Statoil. Kan tillägga att albumet fick så där bra kritik. Nä, Ledin skulle slutat efter att ha gjort "Sommaren är kort". Den kommer nog för alltid vara odödlig här i Svea rike mellan juni till augusti. Noterbart är att låten släpptes på singel 1982. Frågan är om inte det måste vara en av de mest spelade låtarna på svensk radio någonsin. Hm, ja jag tror nog det. Den har hållt i 31 år och håller minst lika länge till....är jag rädd.

Idag har det i alla fall inte blåst. Däremot börjar man summera skadorna efter Simone som trots allt lämnade ett och annat spår efter sig. Vid Gudrun fick de fyra största försäkringsbolagen betala ut ca 1 miljard för skador. Det som kan nämnas här att att dom flesta skogsägarna faktiskt saknade just stormförsäkring. Om så hade varit fallet hade notan blivit flera gånger så stor. Ja, man ska inte förakta försäkringar trots att dom kan kännas trista att betala.

På jobbet sitter förresten en viss Mark och stirrar på en flarra rött som han tyvärr aldrig kommer få smaka på. Men jag anser istället att han vaktar flaskan så inga andra tar den när jag inte är på plats.
Ja, det spelar ingen roll att det är onsdag och lill-lördag. Den flaskan är min, bara min. Kommer dock endast öppna den vid ett väldigt speciellt tillfälle. Men just nu vet jag inte när det kan tänkas bli. Flaskan är ju en present från en leverantör som tack för hjälpen en sen kväll i september. Samtidigt har jag en väntande middag på en fin restaurang från en annan leverantör. Även det som tack för hjälpen en sen kväll i september. Hm, jag börjar bli ganska bra på att förhandla känner jag...hehe



Men men man lever ju bara en gång...


Nä, dags att utforska vad som finns på dumburken. Just det, tänkte ju se Dox om de Rosa Pantrarna. Kan vara spännande. Kan förresten meddela att dokumentären om jättebläckisarna faktiskt var hur spännande som helst. Man kan nästan säga att det faktiskt finns sjöodjur trots allt. Nu tvivlar jag ju på att det är en bläckis som simmar i Storsjön. Tror inte heller det är en bläckis i Loch Ness. Där simmar ju Nessie och det är ett snällt sjöodjur...eller vad det nu månde vara.

På återhörande!
Eken

P.S Bara 100 dagar kvar till OS...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar