söndag 24 juli 2011

En bit bort, men ändå väldigt nära...

Det var sen eftermiddag, jag satt i bilen på väg och lyssnade på Lambretta på CD. Då ringer Chrille D från kontoret och undrar hur min dag varit i Göteborg. Jag hinner knappt svara när han plötsligt avbryter mig och säger att det hänt något konstigt i USA, i New York närmare bestämt. Det var svensk eftermiddag den 11:e september 2001....


Svarre ropar från sin plats att han på radion hört att det hänt något i Oslo. Jag går in till honom och då har han redan klickat sig in på Aftonbladet.se
Det var fredagen den 22:a Juli 2011....


Ja, ingen har ju undgått det som hänt och det är bara att instämma i den sorg och förtvivlan som hela Norge som nation nu känner. Känner extra för alla undomar som kommer bära med sig detta för resten av livet, dvs dom som tack och lov faktiskt är i livet. Jag tänker inte skriva så mycket om detta i denna blogg eftersom jag anser det är upp till var och en att själva bilda er en uppfattning om detta utan min inblandning.


Annars har helgen varit fylld av hårt fysiskt arbete. Vi har fortsatt röja och nu ser man en enorm skillnad mot innan. Jag glömde dock ta bilder men det kommer. Hoppas nu bara att inte allt detta arbete är gjort i onödan, men det visar sig nog. Att inte alla kanske är lika intresserade av detta projekt är ju kanske förståligt men man ska inte ge upp innan man ens börjat.
Att man inte sågar, kånkar ris eller kör med trimmer, klipper med häcksax eller använder lie känns i min arma kropp. Två dagars slit sätter sina spår har jag märkt. Imorgon kanske jag inte ens kommer upp ur sängen men jag måste ju till jobbet i alla fall. Nästan skämmigt att man kan få så ont av lite fysiskt arbete....skumt!
Men jag hoppas i alla fall att musklerna kanske växer nu när man grejat och donat. Men jag är inte allt för säker...hehehe


Nä, nu ska jag återgår till verkligheten. Detta efter en helg som tyvärr på många sätt varit totalt overklig....


På återhörande!
Eken

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar