måndag 4 juli 2011

Waiting for a star to fååålllll

Dagens rätt blev Isterband med dillstuvad potatis, ja till och med nypotatis eftersom skalen var kvar. Dock fegade Svamp Bob ur och valde dagens pasta istället. (Lite i stil med att alla barn alltid väljer spagetti med köttfärssås.)
Kan förresten revidera att gammalt klassiskt talesätt gällande att man aldrig ska steka bacon med bar överkropp. Det kan nog även inkludera isterband. De få gånger jag själv lagar isterband sker denna process i ugn och inte i stekpanna. Steker man denna småländska delikatess har man isterband över hela köket. Men lagar man det i ugn kan man även ha bar överkropp!
Vet ni förresten vad Pytt Bellman är? Det vet jag.
Pytt Bellman är en helt vanlig Pytt i Panna med den skillnaden att man gräddstuvar det hela. Det blir kanske som en liten deg men smakar nog gott. Tydligen finns det också ett annat namn för denna rätt och det är Doppsko. Men det tycker jag personligen inte låter så gott. Man associerar mer till gammal dojja kryddat med fot-juice, dvs fotsvett....blääää.
Jenny funderade lite kring att om man nu valde en Pytt Bellman, skulle man få en liten trubadur på köpet eller varför inte en sup? Hm, återstår att se eftersom Pytt Bellman är morgondagens rätt.
"Höj armen i vinkel, nu vankas det finkel...Skål!!"

En gång för länge sedan var det sound check inför en spelning med ett lokalt litet band. Bandets medlemmar var väldigt missnöjda med hur ljudet lät i monitorerna och medhörningen. Detta framfördes i inte allt för positiva ordalag till killen som var ljudtekniker. Ljudteknikern hade dock helt andra bekymmer. Dels ville han inte ens vara där utan hade mer eller mindre tvingats dit via någon form av ALU-projekt. (Fanns gott om ALU-projekt på 90-talet.) Sedan var musikstilen inte alls i hans smak och sist men inte minst var han rejält bakfull efter gårdagens rock ´n roll party med kompisarna.
Det lilla banden på scen gjorde ett nytt försök och spelade några låter igen. Men även denna gång beklagade dom sig över ljudet och tyckte att ni minsann fick herr ljudtekniker skärpa till sig. Då fick den redan så hårt prövade ljudteknikern nog och sa följande klassiska ord. "Grabbar, skit in bli skit ut..!"
End of discussion, spiken i kistan, Elivis has left the building....!!!
(Det tragiska i denna grej är att allt faktiskt är 100% sant.)

I mitt tycker låter Mumindalen mycket roligare än Almedalen.

Vill ni ha sommarnostalgi ska ni lyssna på Björn Skifs och låten "Vår första dans. Den finns så klart på Spotify. För er som var lagom undomliga på den tid det begavs, dvs 80-talet så var ju denna låt, tja kanske ingen hit men ändå helt ok att spela som kvällens sista dans. Så luta er tillbaka och lyssna på denna klenod och dröm er tillbaka till epoken med seglarskor, vita tubisar, varm korv med bröd, Zingo, Cuba Cola, stora smycken i paställfärger gjorda i plast och inte minst kavajer med axelvaddar.
Så Vår första dans var många gånger även kvällens sista dans i källare, klassrum och synkiga gymnastiksalar.
(Räkcoctail är också grymt 80-tal...fast delux...)

Men nu är vi åter tillbaka på 2000-talet, närmare bestämt år 2011. Just nu är jag seg som skam men ibland får även jag fart. Men inget slår någ den gamle legendariska boxaren Muhammad Ali. Han hävdade inte bara att han var bäst i världen utan även snabbast, citat:" Jag är så snabb att i går kväll när jag släckte lampan i mitt hotellrum så hann jag i säng innan det blev mörkt i mitt rum.."
Ingen brist på självförtroende där inte.....

På återhörande!
Eken

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar