License to Kill

Hej hej!
Av alla Sveriges invånare har säkert lika många sin bestämda syn på det här med TV-licens. Det började med roliga filmer om TV-pejling, följt av att några kids skulle sätta en snigel på ögat. Efter det kom diverse tackfilmer och körer som sjöng för "överraskade" personer i affären, på stan eller vid busshållplatsen. Själv har jag alltid betalat trots att det inte är den roligaste räkningen att pröjsa. Men ibland känns det tryggt med SVT och det så kallade Public Service upplägget. Idag har jag sett ett program med K-special, Wasteland. En kanonbra dokumentär om hur en konstnär liksom involverar sig i personer som bor och lever på en av Brasiliens största soptipp. Där samlar dom inte bra skräp, där samlar dom saker för sin egen överlevnad. Men mitt i all misär, smuts, utsatthet och fattigdom finns hopp, glädje och känslor.
Ja, helt klart en gripande dokumentär. Tack Public Service!
På grannkanalerna visas samtidigt en film om James Bond samt ett program om en svenne banan som säljer lyxiga kåkar i New York...typ. Snacka om kontraster från soptippen. Men ändå det mest kvalitativa denna kväll på tv.

Ja, nu vankas som sagt lite andrum på annan ort med annat sällskap, trevligt sådant. Försökte göra min hemläxa och mailade över en bild på huset jag skulle besöka. Det blev totalfiasko för det var helt fel hus. Hade ju varit grann att sladda upp på helt fel garageuppfart. Men felet rättades till och nu vet jag vägen, hoppas jag. Ja, det blir minsann en väg som heter duga, närmare bestämt 130 mil OM man inte kör vilse. Men det ska nog gå bra och det känns skönt att ha automobilen med sig för då behöver man inte tänka på vissa begränsningar för bagaget. Men som sagt, det blir en lååååång resa men en spännande sådan. Nu hoppas vi bara att bil och rygg håller men det ska nog gå bra. Gillar ju att köra bil och ju längre desto bättre.
Min gröna lille vän ska också med så han får göra mig sällskap om det skulle bli för trist eller långtråkigt.

Jag kommer även blogga on site så vill ni se vad som häner och sker uppe i norra delarna av vårt land så spana in Ekens Hörna as usual. Det som jag mest ser fram emot är att se hur "riktig" mat smakar. Ja, det kan verkligen bli spännande. Det myntade EG redan i december då vi faktiskt skulle äta just riktig mat, fast då man doppade maten i en varm skål med buljong. Men men oavsett ska det bli apkul att fara upp till Norrland igen. Ett Norrland jag lämnade en kall mörk kväll i december 1998...

På återhörande!
Eken