Ännu en varm och het dag. Måndag i all ära men det har varit en måndag där det mesta har hänt. Jobbet började som vanligt, med kaffe och vatten. Idag ramlade även lite fler semesterfirare in och det skulle surras om ditten och datten. Dock var många nöjda med att vädret har varit fint. Några jämförde till och med denna sommar med den heta och varma sommaren 1994. Ni vet den sommar Sverige grävde guld i USA, men det blev visserligen bara brons.
Nåja, dagen har rullat på och idag var det även premiär för cateringen igen, skönt!
Klockan 14:30 hade jag planerat att i god tid hinna hem för att möta upp K. Det gick inte alls bra för kvart över 14 messade K och undrade om jag var hemma. Det var jag så klart inte. Fick kasta mig iväg hem och möta upp K med sällskap. Efter lite funderande fick jag senare svar från K att det löst sig på annat sätt. Då hade jag hastat tillbaka till jobbet lagom till att åka in på blixt möte med chefen för att stämma av lite brådisgrejer som jag måste få klart till min egen semester. Efter noga övervägande och en och annan vårdslös lösning tror jag vi kommer få ihop även min semester. Som alltid är vi ute i sista sekunden men jag är van.
Väl tillbaka vid mitt skrivbord inser jag att inga tränare är disponibla till onsdagens träning. Hm, snyggt som fan liksom. Själv har jag också förhinder så det här kan bli spännande. Mailar ut till alla berörda så som styrelse samt övriga funktionärer om läget. Inväntar fortfarande respons. Simon är på tjänsteresa i GBG och kommer hem ca 19, dvs lite för sent. Ska haffa Jeppe på jobbet imorgon och eventuellt muta honom att ta en av grupperna på onsdag. Gå det så går det.
Vid det här laget är klockan runt 16 och inser att det fan brinner i knutarna. Varför, jo eftersom det är så fint väder har några kompisar mer eller mindre bjudit in sig själva på grillning ikväll, allt på en helt vanlig måndag. Jaja, alltid trevligt med grill och solen skiner. Fast jag vet vad som egentligen lockar, nämligen EG´s pepparsås. Den blev ju succé sist och nu vill gamarna ha mer. Jaja, bara till att hasta hem igen, i med alla hokuspokus ingredienser och låta såsen puttra. Eftersom jag hade en massa annat parallellt fick jag sätta min sambo på att röra i såsen.
Själv pysslade jag med grillen och la på min nyinköpta kol och skvätte på lite tändvätska. Då ramlade första gästen in och då öppnade vi första ölen.
Efter ett tag hade såsen nått så pass långt att den gröna lilla figuren själv ville mysa lite i solen. Sagt och gjort, med egen grill och sin gitarr satte han sig på sin vanliga plats och underhöll oss med mer eller mindre bra trubadurlåtar.
Själv tände jag den stora grillen, kanske till grannarnas förtret för det det rök som fan. Inte minst när jag slängde på gallret, ett galler som jag inte diskat på 2 år...tror jag. Ser inte ut så i alla fall men alla bakterier brinner nog upp. Men jag tror dock att jag ska köpa ett nytt galler inför kommande säsong.
Medan vi väntade på fin glöd vevades det lite till i såsen och ytterligare öl ( dock 3,5% ) öppnades. Tur i oturen har jag ett stort träd som faktiskt skuggar riktigt bra för annars hade vi nog dött av värmeslag av både gillvärme och solvärme.
Japp, sist men inte minst så smakade allt lika gott som alltid, men vid det här laget hade vi grillat/rökt så pass att grannen ovanför hade stängt både fönster och balkongdörr...haha. Men det är inte mitt problem. Däremot luktar även Kermit rök och det är ju mindre bra. Kanske får hänga honom i antennen någon gång och köra fort så han får "vädra ur".
Hm, undrar om det är så min VOR-keps försvunnit. Jag hittar fortfarande inte den, på tal om annat. Jag har försök memorera hela resan upp till Luleå samt retur men kan inte komma på att jag skulle glömt den på någon mack eller på biltaket. Kan ge mig fan på att den ligger under EG´s soffa...trots allt. Men men, den som lever får se. Här hemma är det i alla fall inte!
Ni sitter jag i halvmörker och skriver dessa rader. Solen har nästan gått ner helt men det är faktiskt ganska så svalt och skönt här ute på altanen. Inne surrar diskmaskinen lite halvsövande för att polera mitt porslin igen från grillsot och pepparsås. Gästerna har vandrat hem och jag surplar på sista ölen som nu är både ljummen och ganska så avslagen. Men ärligt talat, det känns ganska så skönt trots allt. I feel good, I have good friends och sist men inte minst, tror det eller ej. Kanske blir det en ny E....
Och allt detta på en helt vanlig...måndag.
/Eken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar