Team Vitamin, Team E&E

Kommer ner snö nu ska ni veta. Nu börjar det faktiskt bli problem att ta hand om all snö även här nere i södra delarna av landet. Men jag klagar inte än i alla fall. Däremot ska det bli spännande att se när allt smälter. Har nog skrivit det förr men skriver det igen, kanske lika bra att bygga en ark.

Ikväll är det chans till nya medaljer men också chans till att släcka lampan och krypa ner i ren besvikelse för uteblivna medaljer. Ja, idrotten kan vara grym ibland. Fråga Anja Pärsson. Tack och lov överlevde hon fallet och det är huvudsaken. Hm, låter lite grymt att säga att hon överlevde men va fan, i den farten kan man ju mer eller mindre dö bums pannkaka. Eller som en kollega beskrev det, låt säga du kör bil i ca 100km/h och sedan öppnar du dörren och hoppar ut. Hm, ja lite så är det ju faktiskt. Men men, nu håller vi tummarna för att svenskarna tar lite medaljer ikväll istället, inte minst våra skidskyttar.
Ok, jag tycker faktiskt lite synd om Majdic också. Men ska man köra i diket ska man göra det rejält.

Någon frågade mig om bilden på Kari Traa. Jo, det är en 35 årig norska som åker puckelpist och har gjort det så pass bra att hon vann OS-guld i Salt Lake City och tog ett silver i OS i Turin. Sedan har hon gjort lite andra saker också men dom tänker jag inte skriva om här. Som så många andra proffs som slutat säljer Kari kläder med eget varumärke.

Hm, egentligen skulle jag inte följa OS så mycket hade jag tänkt. Dels är det helt fel tider på dygnet och dels är det ju bara…ett OS. Men det går liksom inte att undvika och vid fikat på jobbet var ju Anjas fall det stora samtalsämnet. Även media och massmedia följet ju OS mer eller mindre dygnet runt. Så att helt stänga ute dessa Olympiska vinterspel är smått omöjligt. Nu ska ni inte tro att jag är en person som slaviskt följer minsta lilla gren, nä snarare är det väl så att man ser det man vill se. Än så länge har det ju blivit 2 Guld och förhoppningsvis blir det en hel drös medaljer till. Men att slå skörden från Turin med 14st medaljer känns ganska så svårt. Tyvärr lär väl spelen i Vancover inte gå till historiens bästa om man ser till arrangemanget. Men man kan ju inte alltid hamna på topp. Många anser ju att OS i Lillerhammer är bland de bättre i modern tid. Mycket folk, bra resultat och över hela galejet lyste moder sol. Men men, nog om det.

På tal om något helt annat så skulle jag vilja resa jorden runt i matens tecken. Tänkt att få fara från land till land med enda syfte att få uppleva mat och dryck. Förmodligen hade man kommit hem som en jättetjock person på gränsen till kärlkramp men ibland får man ju offra sig. Någon som skulle vilja följa med? Ok, EG är självskriven men någon annan av er läsare som känner er manade att kasta er in i ett äventyr bland grytor och kastruller? Men visst, kan vara ganska svårt att slå sin in i Team E&E och projektet ”The Gastronomic Adventures with Team E&E.” Men visst försöka kan man ju alltid.

På återhörande!

Eken