Ett steg framåt, ett halvt tillbaka..

Lika barn leka bäst, men se till att inte leka med elden. Ja, Flickan som lekte med elden är den andra filmen i Stieg Larssons triologi och den dra som ni vet fulla hus pålandets biografer. Det är en stark film, mer än så säger jag inte och ni som inte harsett den än ska ju inte behöva läsa någon resumé här heller.Nu väntar vi bara på Luftslottet som sprängdes...Vad E gjorde där i salongen säger jag inte,men de är näst intill...skamligt...Fast samtidigt kan jag ha viss förståelse...typ.

Lärde mig som barn i skolan att eld är nyttigt och brand är farligt. Kan ju faktiskt ligga något i det. Det får mig förresten att lite skämtsamt tänka att om man träffar någon som sätter ens hjärta i brand...så spring fort åt andra hållet.

Om exakt en vecka nu ger jag mig av. Egentligen har tiden gått ganska fort och jag har faktiskt än i dag kvar det brev som till viss var avgörande för att denna resa överhuvudtaget blir av. Inte för att jag väntar mig flaggviftande vid hemkomsten men resan är dock enkom för eget intresse och utveckling. Alla eventuella riskmoment och faror viftar jag tills vidarebort och tror faktiskt att denna resa kan bli en av de säkraste jag varit på trots allt.

Det är förresten konstigt med livet. När det ordnar sig på ena håller så rasar det på något annat håll. Efter kvällens sena besked tycker jag faktiskt synd om vissa nära personer i min omgivning..igen! Fan,why now?? Nåja, jag kommer säkert att återkomma till detta men som sagt, är det inte det ena så är det något annat. Kanske är det så livet är menat att vara, eller?Vad som än händer hoppas jag att det löser sig på bästa möjliga sätt bara....Tänker på er alla tre....
Ja herregud, jag om min syster kommer bli våra föräldras död....

Vill förresten passa på att tacka för all trevlig respons som inkommer kring bloggen och dess innehåll. För er som trodde att jag bara skulle skriva trams och flams så trodde ni ju fel. Visst, lite trams och andra kanske inte helt begåvade saker har ju skrivits, men det hela är menat med glimten i ögat. Ni som även följt mitt liv ett tag vet ju attdet inte bara varit rosor och gröna ängar utan det har i perioder varit jäkligt tufft. Bloggen har varit en del i att åter börja bygga upp något igen, dock inte så att saker och ting ska bli som det varit utan snarare bygga upp något som är helt nytt och outforskat. Under resans gång har det varit så otroligt många härliga personer och vänner som alltid funnits där och jag vet inte hur eller om jag någonsin kan tacka er. Men en sak är säker, denna vänskap är ömsesidig och jag lovar vara där även för er den dag livet, vardagen eller livsitutationen skulle komma att ändras dramatiskt. För det är ju trots allt som så att när sådana här saker uppstår så inser man och märker vilka som är ens Rikiga vänner. Så är det bara...

Det dumma med att ha en loftsäng är att alla kan se det man gömt under madrassen...

Alla har vi säkert haft lik i garderoben.. Men jag känner en som när personen öppnar den så ramlar det ut en hel kyrkogård. Är det inte hög tid att söka hjälp då? Nä,icke..personen petar in änny ett skelett och pressar med all kraft igen dörren som om ingenting hänt...Nice life,my dear little friend...

Rensade lite bland mina skivor och fann Eric Gadds album Right Way. Måste säga att det är nog ett av de skönaste album jag äger. Så jag petade in skivan i bilen nu och vips blev resorna genast mycket lättare. Annars har jag faktiskt inte köpt någon ny skiva på jätte länge. Räcker med de ca 300 som jag har samlat på mig genom åren. Det härliga är att det är så pass blandat att jag säkert skulle kunna vara DJ på allt från raveparty till begravning och allt där emellan. Nu för tiden kanske dom flesta köper sin musik via Spotify..och tja det är nog inget fel i det.

Olika stadier av umgänge:
Stadie 1: Hej, ska vi leka?
Stadie 2: Hej, kan vi vara idag?
Stadie 3: Hej, ska du med ut en sväng?
Stadie 4: Tjenare, vad händer idag då?
Stadie 5: Hej på dig, såg du att det var PRO-rabatt på fiket?
Stadie 6: Du..ska du med till Sankte Per?

Tja, kontentan är att all typ av umgänge förr eller senare leder till döden. Där av uttrycket"dödspolare"...

Nä, nu ska jag vidare i natten. E gäspar och jag gäspar, ja usch den där rörelsen smittar ju värre än digerdöden...Men men, man är ju inte mer än människa...

Sov gott så hörs vi senare.
/E