Ja, så var även denna helg slut. Det blev en bra möte som dessutom gick snabbt. Inga större diskussioner eller annat som muppade till sig. Däremot blev jag själv rejält grundlurad, och inte så lite heller. Varje år delar vi ut pris till bästa tjej, kille samt årets insats. Det har vi gjort länge och det har alltid vara värdiga pristagare. Som medlem i styrelsen har jag ju själv varit med att plocka fram dessa personer, så även i år. Döm då till min förvåning när årets insats inte gick till den som styrelsen kommit överrens om utan priset för årets insats gick till mig själv....! Japp, så kan det gå. Detta kokade resten av styrelsen ihop bakom ryggen på mig, sickna polare man har. Nåja, det var självklart kul och hedrande samtidigt som jag ju inte kanske direkt tycker att jag gör någon enorm insats. Jag vill ju bara att föreningen ska fortsätta i samma goda anda som förr.
Hm, om jag hade vetat om detta i förväg hade jag minsann fixat ett annat pris just till "Årets insats". Är ju jag som brukar införskaffa alla priser till klubben....
Ja, annars gick möte som sagt bra och det hela avrundades med kaffe och kaka som sig bör.
Väl hemma hann jag precis med att röja undan efter helgen innan E och H gjorde entré. Ja, dom kom lagom till att mina revben var klara i ugnen och H spetsade genast nosen mot plåten som hade nygräddade ribs. Jag kan förstå honom faktiskt, för det var sjukt gott. E däremot rynkade mer på näsan och menade på att jag kanske borde ändra min kosthållning. Men va fan, det är ju dock mest ben. Men nu har jag ju kommit på ett bra recept, ja i alla fall när det gäller marinaden som gör att revbenen trots att dom görs i ugnen smakar utmärkt. Men visst, att grilla är ju bättre men orka liksom...är ju faktiskt vinter nu.
Dock blev revbenen smarriga som attan och det blev inte helt oväntat några över. Så imorgon blir det revis benis till middag, igen. Men resten av vecka får vi nog hitta på något annat.
På tisdag är det förresten Fettisdagen och då ska man enligt seden frossa i Semlor. E har varit sugen på semlor i över två veckor men liksom aldrig gjort slag i saken. Detta trots att hon jobbar mitt emot ett av stadens mer anrika konditorier som gör jättegoda semlor, sådana där dom blandar mandelmassan i grädden. Men på tisdag får vi kanske göra slag i saken och köpa oss en semla. Om inte annat brukar vi alltid få en semla på jobbet dagen till ära. Hm, kanske kunde nalla med mig några extra...hm...ja det tål att tänkas på. Brukar ju alltid finnas någon på jobbet som av olika orsaker inte vill äta en bulle fylld med grädde och mandelmassa. Är förresten själv inte så jätte förtjust i bakverk men en semla kan man alltid få ner till fikat. Japp, semla får det bli!
Well well, cykelställ. Nu ska jag lämna denna vecka till handlingarna. Imorgon är det måndag, en måndag som innebär allt från hunddagis, tandläkare och lite annat smått och gott. Mest spännande blir det nog att se hur mycket besöket hos tandis kostar. Men jag tror det hamnar runt tusenlappen. Blir det mer får jag diska mig fri från notan...tja eller nä. Men som jag skrivit innan så brukar det för min del vara räkningen som smärtar mest, inte själva besöket.
På återhörande!
Eken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar