lördag 2 februari 2013

Vas-fas och en stackars Emma...

Hej Hopp!
Idag har det varit en tur på stan för att om möjligt hitta bättre vas till den tulpanhysteri som råder hemma nu. Har ju insett att om vi nu ska ha levande tulpaner ska man även ha passande vas till. Efter mycket om och men, samt velande hit och dit kom jag hem med inte mindre än tre vaser. Så nu fan ska väl någon i alla fall passa. Tittade även på klassikern av Alvar Alto men den tyckte jag var för dyr. Men nu har jag köpt en vas från Åhlens, en från Cervera samt den sista från HåCe. Elin tyckte inte jag var klok men jag hävdade att ombyte förnöjer. Så nu har man även lite att alternera kan man säga. Dock verkar den ena vasen vara lite för låg för tulpaner men det kan man säkert klippa av lite i stjälkarna.
Jaja, vas-fas var ordet för dagen.

Annars har det varit en strålande vinterdag med minus 2 grader. Nere på sjön åktes det skridskor och grillades korv. Även slingan runt sjön var tungt trafikerad då många passade på att vara ute i det fina vädret. Ja, helt klart en finfin dag.

Nu pågår Melodifestivalen men den hoppar vi över. Tack och lov är E inget freak. Istället ser vi, tja raka motsatsen, nämligen en film om jordens undergång. Tydligen ska kanal 5 visa olika filmer varje lördag om just jordens undergång. Hm, tja bättre än Mello iaf. Kan nämna att det som är Schlagerhotell i Karlskrona är samma hotell som vi besudlade för några veckor sedan. Tja, ganska onödigt vetande men ändå.

Och så till stackars Emma. Hon ligger skadad i hamn i Port Said, Egypten. Ja, jag talar så klart om Emma Maresk. Kanske inte är så viktigt egentligen men till saken hör att Emma Maersk är ett av världens största skepp, containerskepp. Hon är närmre 400 meter lång och helt klart sjuk att se irl, något jag gjorde i Rotterdam en gång i tiden. Tydligen sprang hon läck mitt i Suezkanalen och det känns ju inte så bra. Nåja, nu håller vi tummarna för att detta skeppens skepp kan segla vidare på de sju haven många år till.

Hm, nu börjar solbrännan kila som fan också. Sedan har jag sett att den är helt sjukt fördelad. Magen och hela vänstra sidan är jättebrun. Även vänstra delen av ansiktet är lite brunare än min högra sida. Okej, nu ser man ju inte det om man inte tittar riktigt nära eller noga men tillräckligt för att det stör mig lite. Nä, nästa gång får jag nog sola lite smartare...

Nä, nu är det dags att återgå till jordens undergång. Kanske lyckas filmen bättre än Mayaindianerna. Fast det känns lite som om det kommer sluta med att USA som vanligt räddar allt och alla och det ska viftas med flaggor m.m. Mitt i allt är det självklart en Love Story mellan en aktivist och en geolog. Hm, ja man har nog sett lite för många sådana här filmer känns det som.
Räcker med kanske med en egen LS mellan en agronom och en inköpare. Fast vi får minsann hoppas att inte världen håller på att gå under.

På återhörande!
Eken





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar