onsdag 13 januari 2010

En helt vanlig ovanlig onsdag med sol och snö

Back in Town...

TV-profil och Folkfest är två ord som jag snubblat över de senaste dagarna. Dock i helt olika sammanhang och med enligt min uppfattning har helt olika innebörd. O vi börjar med TV-profil så kunde man under julhelgen läsa följade på Aftonbladet ” TV-profil i svår bilkrasch på E4:an.” Oj, tänkte man då, en TV-profil måste ju vara någon alla känner sedan länge där i rutan, typ Peter Settman, eller något nyhetsankare. Men nä, det var Kräk-Eva Nazemson. Vet ni ens vem det är? Då kan jag berätta att hon blev ju ”känd” för att hon råkade kräkas i livesändning då hon var värd för programmet Nattliv.
Men är det verkligen en TV-profil? Tja, inte för mig i alla fall men visst, hon kanske blev de offentliga spyornas ansikte utåt så att säga.

Nästa grej är ordet Folkfest. I lokaltidningens TV-bilaga stod det följande ” Anne Lundberg leder Folkfesten”. Ok, hon är visserligen mer TV-profil än Kräk-Eva men det är en annan historia. Hur som helst, den folkfest man syftar på är programmet Antikrundan. Hm, har vi börjat förknippa Antikrundan med Folkfest, eller har jag missat något? Ja, jämför man detta med Sveriges VM brons 94, eller freden efter WW2? Visst är Antikrundan populärt och jag kan även tänka mig att folk går man ur huse med allt från porslinsägg till bastanta ekskåp från 1700-talet. Men jag är ändå lite så där skeptisk till att kalla spektaklet för folkfest måste jag erkänna.

Jaja, alla är vi olika och tolkar saker och ting på olika sätt och tur är nog det. Men ibland blir det ju kanske lite för många stormar i vattenglasen.

83709129826SE, lägg det på minnet. Det är min egna lilla Da Vinci kod. Får bara inte glömma bort den för det vore inte bra alls. Nu är ni säkert nyfikna som fan men det kan ni vara. Har man sagt A får man säga B, men C, det tänker jag inte göra…inte än i alla fall.

Daniel Lemmas ” If I used to love You” håller än idag. Fast den har nog aldrig dött. Detsamma gäller förresten the Arks Calleth You, Cometh I.
Dock borde jag nog ta mig en funderare på min musiksmak. Blir smått konfunderad när jag kolla på alla mina olika låtlistor på Spotify. Trots tesen ombyte förnöjer måste jag nog börja rensa lite men samtidigt kanske det räcker med att sortera bättre och eventuellt göra nya spellistor. Samtidigt blir jag mer och mer beslutsam över att alla CD skivor nog kommer får arkiveras nu. Dock kan man ju ha dom hyfsat tillgängliga för jag har än så länge inte Spotify i bilen. Kanske är tur det för risken finns ju att man aldrig slutat köra då….

Förresten, mitt senaste inlägg om Döden skapade en viss uppståndelse. Just the way I wanted to….
Men är det inte bättre att vi ser döden som något ljust, rofyllt och varmt istället för svart, kallt och farligt? Jag menar, allt man läst om har ju alltid pekat mot något ljust, folk har sett ljuset i tunneln m.m. Inte någonstans har jag läst om hur folk med nära dödenupplevelser känt sig frusna, på väg mot mörker eller helvete. Har ni?
Så som sagt, tror vi alla bör tänka om gällande döden och dess aura...

På återhörande!
E

Hm..lät lite kul ändå..Kräk-Eva men egentligen är det nog mest synd om tjejen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar