tisdag 22 december 2009

Två dagar kvar!

Idag är det dan före dan före julgransdan. Japp, det börjar dra ihop sig och fler och fler av mina arbetskamrater tar ovanligt långa luncher eller tar ut dom där surt förvärvade komptimmarna för att ens ha en chans att hinna med alla julens förberedelser. Visst, har man familj kan jag förstå att det just nu kan vara ett kaos utan dess like att försöka få ihop allt.
Själv tar jag det hela med ro än så länge. Tänker ge mig ut med tio, ja kanske tjugotusen andra här i staden för att lösa allt från julklappar till julmat. Men jag känner trots det ingen stress alls utan det får ta den tid det tar. Såg att Toy´s R Us har öppet till kl 21:00 så även där känner jag att det finns god tid. Ska bara ha två saker där till min lilla systerson.

Anna Ankas julprogram blir bara konstigare och konstigare...

Har förresten fått bekräftat från flera håll under dagen gällande det här med kvinnor som kommer in konflikt med varandra. Det är inte alls ovanligt och knepen är ofta ganska så grymma. Den yngsta jag fick respons av är ca 21 år och den äldsta är ca 58år. De anta fem tjejerna/kvinnorna var de emellan rent åldermässigt. Men som sagt, för många kvinnor i samma båt kan bli rena rama kalabaliken i Bender. Konstigt men i de lugnaste vattnet simmar kanske dom fulaste fiskarna. Samtidigt slår det mig att det är kvinnor och unga tjejer som oftast pryder löpen med att dom är utstötta eller destruktiva på ett sätt som bara en annan kvinna kan gör mot en av samma kön. Denna form av psykiska mobbing sätter ofta mer spår än ren fysisk mobbing. Det är ju kanske om man brukar säga att psykisk tortyr är långt mycket svårare att återhämta sig från än fysisk tortyr.
Men va fan tjejer, varför är ni så elaka mot varandra? Är det maktbegäret eller strävan efter att just DU ska få den uppmärksamhet och bekräftelse som kanske egentligen alla kvinnor vill ha av oss män? Ja, jag vet inte mer än att ämnet är känsligt och skapade lite debatt, inte minst bland några av mina kvinnliga kollegor.
Nåja, nog om det.

Säga vad man vill om posten men att skicka något från söder till norr går ganska fort. Jobbets post lämnade bygget 16:15 och brevet anlände uppe i Kamomilla Stad (Luleå) redan dagen efter via ordinarie postgång, dvs idag. Bra jobbat tycker jag.
Nu tänker ni säkert, men e-mail går ju mycket snabbare. Ja det gör det men allt varken kan eller vill man sända med e-pst, så det så!

Nu har vädret ändrat sig drastiskt från att ha varit kallt till runt nollan, bara på dessa få timmar från imorse. Attan också, bara inte all snö töar bort nu. Men det skulle komma mer snö och jag hoppas verkligen att det blir snö som faller och inte regn. Please, let it snow sjunger jag då och inte som Amanda Marshall sjunger i sin låt, Let it Rain.

Förresten, missa nu inte Karl-Bertil Jonssons Julsaga. Det är en klassiker och den ser jag heller på än Kalle Anka.

Tills nästa gång!
Ha det fint och stressa inte ihjäl er bland butiker och jultomtar.

/Eken

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar