Nu har kung Bore tagit landet i ett stadigt grepp. Kylan kör sig påmind var man än vänder och vrider på sig. Här var det minus sju grader och kylan var äkta på något vis, kall och torr. Det känns dock ganska okej och åter igen är det alltid bättre med lite kyla än med regn och rusk. Så jag klagar inte på kylan i år heller utan det kan gärna vara lite kallt ett tag nu.
Imorgon är det sista dagen på 2009, ett år där första halvan så här i efterhand känns ganska så diffus. Tänker jag tillbaka på det första halvåret hade jag helt andra planer för livet. Men alla planer och även hela livssituationen kom att ändras drastiskt. Den andra halvan av 2009 från sommaren fram till dags datum minns jag mycket klarare. Hm, ja det hela startade ju augusti och pågår till viss del än. Konstigt det där egentligen för samtidigt som fyra månader kan verka lite så har dessa sista fyra månader varit en vändpunkt.
En sak minns jag dock som igår. Den 23:e augusti gav jag mer eller mindre upp och i ren och skär panik spaltade jag ner ett mail till kära EG där jag öste ur mig livets just då mest väsentliga saker. Resten är som man brukar säga historia och till och med hösten kändes mycket kortare.
Så från det datumet rullade det hela på av bara farten. Jag tog tag i saker jag inte velat göra, jag tog tag i saker jag hade velat göra men inte kunnat och jag rensade upp både här och där.
Bloggen kom igång igen, jag började härja i skog och mark och jag åkte ut på sjön. Begav mig till utomlands för rekreation och begav mig till den kungliga huvudstaden för att sätta mig i skolbänken, dock bara under begränsad tid men ändå.
Jag har även träffat en hel del nya personer som jag avser har fortsatt kontakt med även under kommande år. Personer som jag på ett eller annat sätt delar gemensamma intressen med eller på annat sätt känns bra att ha en nära relation till. Jag har också på ett annat sätt försökt att vårda även de gamla kontakter som man trots allt har med folk och fä runt om i vårt avlånga land.
Ja, jag är säker på att 2010 kommer att bli minst lika spännande som hösten 2009 blev. Åter igen, det som hände på våren 2009 låter jag vara osagt…
Nu ska jag fundera vidare på året som gått men lovar att inte lägga allt för mycket energi på det. Bättre att blicka framåt än bakåt, inte sant.
Sist men inte minst, det finns två varelser som jag dock trodde ändå skulle finnas kvar vid min sida, Elmo och Morris. Nu blev det dock inte så utan ödet och omständigheterna ville annat. Men med dessa båda älsklingar i färskt minne så lovar jag att inte skaffa någon ny fyrbent kompis på ett bra tag. Där säger faktiskt samvetet stopp, så det så.
På återhörande!
E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar