måndag 2 november 2009

Just one of those days

Fan, känner mig fortfarande inte fullt återställd och hostan är också kvar men dock lite mildare. Konstigt, men jag brukar ju alltid få hosta så här på höstkanten och den kan i värsta fall vara kvar till annandag jul, typ. Men jag kanske får ta i lite mer med mina lyckodroppar som jag har där i kylskåpet.
Hur som helst, det är inte alls kul att hosta stup i kvarten.

Affe är ständigt på tapeten. Detta land som helt klart räknas till ett av världens absolut fattigaste länder har det verkligen inte lätt. 1979 gick ryssarna in i landet och stannade kvar i tio år. Därefter kom talibanerna och nu är det åter igen en smärre krigszon med soldater från hela världen. Men detta lilla lands brokiga historia börjare tidigare än så. En av de största verksamheterna i landet är knark. Afghanistan har länge räknats till det land som producerar mest opium och heroin. Samtidigt har det liksom hamnat i kläm mellan öst och väst. Likheten med grannen Iran är dock ganska så slående. På 60-talet var både Iran och Affe ganska så västvänliga och 1964 hade även kvinnor rösträtt. Men det var då…
För er som kan er historia så är det faktiskt som så att väst nu slåss mot talibaner som samma väst en gång i tiden faktiskt hjälpte att mobilisera för att störta kommunismen. Ja, tänk så det kan gå.
Skulle kunna skriva mer om detta land men väljer att sluta här, men fortsättning följer.

Från och med igår var det fritt fram att sälja receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker och bensinmackar m.m. Tycker personligen att det är ganska så smart faktiskt. Nu slipper man ju uppsöka ett Apotek varje gång man behöver värktabletter, samtidigt som man gör veckans vanliga inköp. Att det kanske sedan skulle leda till ökat missbruk av tabletter ser jag inte som ett problem. Visst risken finns ju men jag har svårt för att se det öka bara för att man kan köpa det på annat håll så att säga. Hoppas bara nu att dessa Shop in Shop kommer till en affär nära dig.

Slutligen, om jag fick välja att vara någon sagofigur så är valet enkelt. Jag är kort och gott Snusmumriken i Mumin. Varför, jo vi har en hel del likheter han och jag. VI gillar båda att bara sitta själva och filosofera och då och då ta en ton på något instrument. Så här har ni mig i all min ensamhet läsandes en liten bok…

På återseende!
E


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar